Två år till OS 2012!

Idag om exakt två år invigs nästa Olympiska spel och då i London. Så här ser det ut idag på platsen där det mesta skall äga rum, och nytt för idag är såklart den stora tvåan.

Who the f*ck is Phelps?

Skytten Jonas Jacobsson tog idag sitt femtonde guld i skytte i Paralympics i Peking. Så många guld har ingen tagit sammanlagt i varken Paralympics eller OS, och Jacobsson har nu tagit minst ett guld i varje Paralympics sedan 1980.












Han kommer dessutom att ställa upp i ytterligare två tävlingar i Peking.

Mera Matthew Mitcham

Jag hade faktiskt tänkt sluta blogga om Matthew Mitchams simhoppsguld - det var trots allt bara en medalj av hundratals i OS - men det är så galet befriande att se en kille ge en medaljintervju i TV med sin pojkvän (och sin stolta mamma) vid sin sida att det fick bli ett inlägg till med en tillhörande filmsnutt.

Lite OS-historia: Aten XXVIII 2004

Spelen för den XXVIII olympiaden arrangerades i Aten 2004 (13 till 29 augusti).

Året var 1997 och ett år hade gått sedan kaoset efter OS i Atlanta hade uppstått. IOK behövde ge spelen nytt liv, en vitamininjektion och trots flera toppkandidater som Rom, Stockholm, Buenos Aires och Kapstaden så fanns det bara ett val. De olympiska spelen fick äntligen återvända "hem" till Grekland som inte bara stod värd för de antika olympiska spelen utan även de första i modern tid. För första gången någonsin deltog 201 nationella olympiska kommittéer vilket var rekord förstås. På programmet stod också rekordmånga grenar (301 grenar, en mer än i Sydney 2000) i sammanlagt 28 sporter och tävlingarna följdes också av rekordmånga TV-tittare världen över, totalt 3,9 miljarder. Än mer noterbart är att det för första gången, sedan de antika olympiska spelen förbjöds, arrangerades olympiska tävlingar på platsen för de antika spelen, Olympia.

Damerna fick för första gången brottas i olympiska sammanhang och den amerikanske simmaren Michael Phelps tog inte mindre än sex guld och satte tangerat rekord i att under ett och samma spel ta totalt åtta medaljer. Holländskan Leontien Ziljaard-van Moorsel blev den första kvinnliga cyklisten att under sin karriär ta fyra olympiska guld och totalt sex medaljer medan kanotisten Birgit Fischer från Tyskland blev den första atleten oavsett sport att vinna två medaljer i varje spel fem gånger i följd. Den marockanske löparen Hicham El Guerrouj vann guld på både 1500 och 5000 meter medan Kelly Holmes från Storbritannien på damsidan vann guld på både 800 och 1500 meter.
Bland lagsporterna imponerade Argentina genom att vinna fotbollsturneringen utan att släppa in ett enda mål och i softboll utklassade USA allt motstånd med siffrorna 51 till 1. Tyvärr avslutades tävlingarna med en fadäs som kastade en mörk skugga över de annars riktigt lyckade spelen. I slutet på herrarnas maratonlopp på den avslutande dagen attackerades den ledande brasilianaren Vanderlei de Lima av den psykiskt störde irländske prästen Neil Horan som höll fast honom i flera sekunder. Vanderlei släpptes dock fri men var så pass skärrad och utpumpad att han sprangs om och hamnade till slut på en bronsplats men belönades av IOK med Pierre de Coubertins medalj.

Medaljligan:
1. USA - 36 guld, 39 silver, 27 brons
2. Kina - 32 guld, 17 silver, 14 brons
3. Ryssland - 27 guld, 27 silver, 38 brons
4. Australien - 17 guld, 16 silver, 16 brons
5. Japan - 16 guld, 9 silver, 12 brons
6. Tyskland - 13 guld, 16 silver, 20 brons
7. Frankrike - 11 guld, 9 silver, 13 brons
8. Italien - 10 guld, 11 silver, 11 brons
9. Sydkorea - 9 guld, 12 silver, 9 brons
10. Storbritannien - 9 guld, 9 silver, 12 brons
15. Grekland - 6 guld, 6 silver, 4 brons
17. Norge - 5 guld, 1 brons
19. Sverige - 4 guld, 2 silver, 1 brons
37. Danmark - 2 guld, 6 brons
61. Finland - 2 silver

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Lite OS-historia: Sidney XXVII 2000

Spelen för den XXVII olympiaden arrangerades i Sydney 2000 (15 september till 1 oktober).

När valet för värdstad skulle genomföras 1993 gick förhandstipsen redan då till Kinas huvudstad Beijing, något som även då sågs som ett kontroversiellt val, men Sydney lyckades i sista valomgången gå om staden och ta hem värdskapet med ynka två rösters marginal. Machester, Berlin och Istanbul kom att spela statister i valet mellan de två giganterna, men när spelen var i gång skulle valet visa sig vara lika genialt som valet av Barcelona 1992. Australiensarna gick helhjärtat in för spelen och välkomnade världen med en värme som sällan skådats.
Elden tändes för ovanlighetens skull av en atlet som också skulle vara med och tävla i samma spel, Cathy Freeman, och gesten var också en slags uppgörelse gentemot den australiensiska urbefolkningen aboriginerna som Cathy tillhörde. Urbefolkningen hade förtryckts i hundratals år och bisarrt nog räknades de inte ens som australier en bra bit in på 1900-talet. Spelen var tack vare en ytterst detaljerad handlingsplan utomordentligt välorganiserade och mycket lite hade lämnats åt slumpen och trots detta bjöd Sydney på en folkfest som världen sent kommer att glömma.
Värt att nämna är att Sydney under avslutningsceremonin bland annat lät HBT-rörelsen representeras då Sydney är en av få städer i världen som öppet välkomnar och värnar om sin HBT-kultur.

Birgit Fischer från Tyskland tog två guld i kanot vilket gjorde henne till den första kvinnliga atleten hittills att vinna medaljer i OS med tjugo års mellanrum. Japanskan Ryoko Tamura tog i judo äntligen guld i Sydney efter att två gånger i rad förlorat finalen. Steven Redgrave från Storbritannien blev historisk genom sin seger då han blev första roddare att ta guld i fem olympiska spel i följd. I softboll lyckades amerikanskorna trots tre förluster i grundspelet att ta guld genom att dessförinnan slå ut samtliga lag som hade slagit dem under resans gång.
Sverige gjorde sina bästa spel på mycket länge och tog hem inte mindre än fyra guld varav två i sportskytte genom Pia Hansen i dubbeltrap och Jonas Edman i 50 meter liggande gevär. Lars Frölander tog guld i 100 meter fjärilsim och brottaren Mikael Ljungberg tog guld i sin viktklass i grekisk-romersk stil. Jan-Ove Waldner lyckades överraska och ta sig till final i bordtennis där han tyvärr fick se sig slagen och Therese Alshammar lämnade simbassängen i Sydney med två silvermedaljer som hon dessvärre inte var alltför nöjd med.

Medaljligan:
1. USA - 37 guld, 24 silver, 31 brons
2. Ryssland - 32 guld, 28 silver, 28 brons
3. Kina - 28 guld, 16 silver, 15 brons
4. Australien - 16 guld, 25 silver, 17 brons
5. Tyskland - 13 guld, 17 silver, 26 brons
6. Frankrike - 13 guld, 14 silver, 11 brons
7. Italien - 13 guld, 8 silver, 13 brons
8. Nederländerna - 12 guld, 9 silver, 4 brons
9. Kuba - 11 guld, 11 silver, 7 brons
10. Storbritannien - 11 guld, 10 silver, 7 brons
18. Sverige - 4 guld, 5 silver, 3 brons
19. Norge - 4 guld, 3 silver, 3 brons
30. Danmark - 2 guld, 3 silver, 1 brons
31. Finland - 2 guld, 1 silver, 1 brons
70. Island - 1 brons

/Tomas

Oswalds kommentar:
Ja, gissa vad jag minns bäst av under detta OS.et? My god. I en liten lägenhet på (vad jag fattade först förra året var) Roslagsgatan i Stockholm tillhörande Skanska, på en skakig, skakig TV, dagen efter jag varit på besök på min första bögklubb i huvudstaden (TipTop på Sveavägen) såg jag nog mitt livs mest oföglömliga OS-ögonblick... Kylie. I en stor flip-flop. Iklädd fjädrar. Sjungandes Dancing Queen. My god. Bögklubbsbesöket kunde inte ha känts mera gjutet än just då.

Lite OS-historia: Atlanta XXVI 1996

Spelen för den XXVI olympiaden arrangerades i Atlanta 1996 (19 juli till 4 augusti).

1989 var det dags att välja staden som skulle markera hundraårsjubileet av de moderna olympiska spelen och för de flesta var valet givet. Inte ens grekerna trodde på något annat än att Aten skulle få spelen men IOK visade att pengar styr trots allt och att inget kan tas för givet. Atlanta med ett massivt stöd från storföretag, inte minst Coca-Cola som har sitt huvudkontor i staden, tog överraskande hem spelen.
Valet skulle dock i slutändan visa sig vara mindre bra då man mitt i spelen påmindes om den svåra tragedin från 1972 när en bomb briserade i en park i anslutning till OS under en pågående konsert. Två människor dödades och hundratals skadades men OS fortsatte ändå med endast flaggorna halade på halv stång denna gång.
Vidare gjorde amerikanerna om misstagen som uppstod vid vinterspelen i Lake Placid 1980 och missade att träna sina volontärer ordentligt och besökarna möttes av en arrogans som gav spelen en bitterljuv smak. Busschaufförer kunde köra men flera hade aldrig sett Atlanta förr och hittade helt enkelt inte i stan och trots att USA är ett av världens tekniskt mest framgångsrika länder var resultatrapporteringen bristfällig och ofta felaktig.

Spelen inleddes med ett sensationellt och mycket rörande ögonblick när en märkbart av Parkinsons sjukdom påverkad Muhammed Ali fick tända den olympiska elden. Under spelen avslutade hemmasonen Carl Lewis sin karriär med att för fjärde gången i rad vinna OS-guld i länghopp och därmed ta sin nionde guldmedalj i OS och därmed bli den fjärde personen någonsin att ta så pass många medaljer. Den lille jätten och tyngdlyftaren från Turkiet, Naim Suleymanoglu, vann sin tredje raka titel och blev första tyngdlyftaren att genomföra denna bedrift. Mest noterbart från spelen är nog ändå amerikanen Michael Johnson som med sin lustiga och nästan bakåtlutade stil inte bara sprang hem guld på 200 och 400 meter utan slog nytt rekord på den makalösa tiden 19,32 på 200 meter.
Svenskan Agneta Andersson deltog i sina sista spel och var med och tog ett guld och ett brons i kanot vilket gjorde henne till en av de bästa kvinnliga svenskarna i OS. Sveriges andra guld togs av den tidigare dopningsavstängde ryskfödda Ludmila Engqvist.

Medaljligan:
1. USA - 44 guld, 32 silver, 25 brons
2. Ryssland - 26 guld, 21 silver, 16 brons
3. Tyskland - 20 guld, 18 silver, 27 brons
4. Kina - 16 guld, 22 silver, 12 brons
5. Frankrike - 15 guld, 7 silver, 15 brons
6. Italien - 13 guld, 10 silver, 12 brons
7. Australien - 9 guld, 9 silver, 23 brons
8. Kuba - 9 guld, 8 silver, 8 brons
9. Ukraina - 9 guld, 2 silver, 12 brons
10. Sydkorea - 7 guld, 15 silver, 5 brons
19. Danmark - 4 guld, 1 silver, 1 brons
29. Sverige - 2 guld, 4 silver, 2 brons
30. Norge - 2 guld, 2 silver, 3 brons
40. Finland - 1 guld, 2 silver, 1 brons

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Gay Gold!

Vem sa att bögar inte kan ta OS-guld?
(okej, det kanske ingen gjorde...men det var en bra öppning)

Öppet homosexuella Matthew Mitcham tog nämligen just OS-guld i herrarnas höga simhopp, och hindrade därmed kineserna från att ta guld i alla åtta grenarna. Lovely!

Lite OS-historia: Barcelona XXV 1992

Spelen för den XXV olympiaden arrangerades i Barcelona 1992 (25 juli till 9 augusti).

I spåren av succén efter OS i Los Angeles 1984 var det dags att välja värdstad för spelen 1992 och antalet sökande städer hade dramatiskt ökat. Utöver det vackra Barcelona sökte även Amsterdam, Belgrad, Birmingham, Brisbane och Paris spelen men den då sittande IOK-presidenten Juan Antonio Samaranchs hemstad tog hem värdskapet. Detta skulle visa sig vara ett fantastiskt bra beslut när spelen väl avslutades den 9 augusti inte bara för Barcelona utan även för den olympiska rörelsen vars rikedomar nu blomstrade som aldrig förr. Spelen kantades av ett vackert sceneri och barcelonaborna kunde knappast ge besökarna och atleterna ett varmare välkomnande.
Under spelen demonstrerades återigen taekwondo men för första gången sporterna pelota basque och rullskridskohockey. Spelen i Barcelona skulle också bli de sista som fick ha demonstrationssporter då dessa slopades därefter. Damernas judo och badminton kom nu med på programmet och kanotslalom kom tillbaka efter uppehåll från 1972.
Världen hade också förändrats sedan spelen i Seoul fyra år tidigare, Sovjetunionen fanns inte längre kvar och Jugoslavien hade lösts upp i flera nya stater. Utav de gamla Sovjetstaterna hade Estland, Lettland och Litauen skickat egna nationstrupper medan resten fick bilda ett gemensamt lag för året bestående av OSS (Oberoende staters samvälde) och Georgien som för tiden inte var medlem i OSS. Sydafrika hade slopat Apartheidsystemet och välkomnades återigen till de olympiska tävlingarna och Tyskland var nu återförenat.

I basketboll hade man nu tagit bort de uråldriga amatörreglerna vilket öppnade upp för proffsen i amerikanska NBA att delta och USA skickade sitt ostoppbara Dream Team. De inte bara dominerade sporten utan fullständigt lekte bort sina motståndare en efter en och vann lätt guldet. I Dream Team ingick bland andra spelarna Magic Johnson, Michael Jordan och Larry Bird.
Vitryssen Vitalij Sjtjerbo tog i gymnastik inte mindre än sex guld varav rekordmånga fyra stycken under en och samma dag i grenfinalerna för barr, bygelhäst, hopp och ringar. Derartu Tulu från Etiopien vann i friidrott på grenen 10 000 meter och blev därmed den första svarta afrikanska kvinnan att kalla sig olympisk mästarinna. Hon sprang sitt ärevarv tillsammans med silvermedaljören Elana Meyer, en vit sydafrikanska, något som kom att ses som en fredssymbol.
En ny tid hade kommit för den olympiska rörelsen. Sverige lyckades ta sitt enda guld i spelen i bordtennis inför ögonen på den svenske kungen genom suveränen Jan-Ove Waldner.

Medaljligan:
1. OSS inkl. Georgien - 45 guld, 38 silver, 29 brons
2. USA - 37 guld, 34 silver, 37 brons
3. Tyskland - 33 guld, 21 silver, 28 brons
4. Kina - 16 guld, 22 silver, 16 brons
5. Kuba - 14 guld, 6 silver, 11 brons
6. Spanien - 13 guld, 7 silver, 2 brons
7. Sydkorea - 12 guld, 5 silver, 12 brons
8. Ungern - 11 guld, 12 silver, 7 brons
9. Frankrike - 8 guld, 5 silver, 16 brons
10. Australien - 7 guld, 9 silver, 11 brons
22. Norge - 2 guld, 4 silver, 1 brons
27. Sverige - 1 guld, 7 silver, 4 brons
29. Finland - 1 guld, 2 silver, 2 brons
30. Danmark - 1 guld, 1 silver, 4 brons

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Lite OS-historia: Seoul XXIV 1988

Spelen för den XXIV olympiaden arrangerades i Seoul 1988 (17 september till 2 oktober).

Fortfarande skakad efter terror och bojkotter stod den olympiska rörelsen inför ännu ett svårt val av värdstad för spelen 1988, medelmåttiga men säkra Nagoya eller den fattigare sydkoreanska högerdiktaturens huvudstad Seoul. IOK gjorde det djärva valet och valde Seoul (vilket senare skulle visa sig vara en succé trots allt) men återigen kom hot om bojkott - fast den här gången blev bojkotten i princip obetydlig då endast Nordkorea med stöd av Kuba, Etiopien och Nicaragua stannade hemma. Bojkotten blev ett faktum efter att Nordkorea ställt krav på att få vara med och arrangera hälften av spelen men IOK erbjöd dem bara cykel, bordtennis och bågskytte och då fick det vara.
Bordtennis var för övrigt ny sport på det olympiska programmet och tennisen kom tillbaka efter ett långt uppehåll. Under spelen i Seoul demonstrerades sporterna bowling, badminton, baseboll, taekwondo, rullstolslopp samt judo för kvinnor. Spelen skulle visa sig få enorm betydelse för den demokratiska utvecklingen i Sydkorea då landet med bara ett år kvar till spelen helt plötsligt bestämde sig för att låta folket välja president och sen rullade det på.

Av alla stora idrottsliga ögonblick från dessa spel var det få som undgick att bländas av Ben Johnson-skandalen. Kanadensaren sprang inte bara till sig guldet på 100 meter utan satte också ett makalöst världsrekord på tiden 9,79, en tid som skulle tangeras först i mitten på 2000-talets första decennium. Ett par dagar senare gick luften ur spelen och i synnerhet för friidrotten när det visade sig att Johnson använt sig av anabola steroider och guldet lämnades istället till amerikanen Carl Lewis.
Christa Luding-Rothenburger från Östtyskland som under vinterspelen i Calgary samma år tagit guld i skridsko tog nu silver i cykel och blev den enda som hittills lyckats med att ta medalj i båda spelen under ett och samma år, något som förstås inte går att göra längre. Västtyskan Steffi Graf avslutade sin Grand Slam för året med att vinna guld i tennisen och amerikanen Greg Louganis upprepade sin dubbelvinst från Los Angeles 1984 i simhoppningen. Florence Griffith-Joyner från USA dominerade sprintlöpningen och ridsportens dressyr var för första gången alla medaljörer kvinnor.
Sverige misslyckades för första gången sedan 1904 (då Sverige inte deltog) med att ta en enda olympisk titel under spelen.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 55 guld, 31 silver, 46 brons
2. Östtyskland - 37 guld, 35 silver, 30 brons
3. USA - 36 guld, 31 silver, 27 brons
4. Sydkorea - 12 guld, 10 silver, 11 brons
5. Västtyskland - 11 guld, 14 silver, 15 brons
6. Ungern - 11 guld, 6 silver, 6 brons
7. Bulgarien - 10 guld, 12 silver, 13 brons
8. Rumänien - 7 guld, 11 silver, 6 brons
9. Frankrike - 6 guld, 4 silver, 6 brons
10. Italien - 6 guld, 4 silver, 4 brons
21. Norge - 2 guld, 3 silver
23. Danmark - 2 guld, 1 silver, 1 brons
25. Finland - 1 guld, 1 silver, 2 brons
32. Sverige - 4 silver, 7 brons

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Oswalds kommentar:
Var bara tvungen att lägga in filmen som visar varför man efter 1988 inte fick använda levande vita duvor på OS-invigningar mer...

Lite OS-historia: Los Angeles XXIII 1984

Spelen för den XXIII olympiaden arrangerades i Los Angeles 1984 (28 juli till 12 augusti).

Inför valet av värdstad för spelen 1984 stod den olympiska rörelsen inför en enorm kris. Valet gjordes 1978, bara två år efter de katastrofala spelen i Montréal som försatte staden i en djup ekonomisk kris och bojkotten av spelen som förstörde stämningen. Det fanns inga andra kandidater för spelen och IOK stod nu vid ett vägskäl. Los Angeles ville arrangera spelen men med hjälp av sponsorpengar och TV-intäkter, något som stod mot den olympiska rörelsens ideal. Med viss vånda valde IOK till slut Los Angeles och detta beslut skulle komma att ändra på de olympiska spelen i en omfattning ingen anat tidigare. Spelen gick trots avsaknad av statligt stöd med vinst på drygt 223 miljoner dollar. Detta trots att Sovjetunionen drog igång en motbojkott och tvingade flera av sina ”allierade” att följa dem. I en officiell förklaring hette det att spelen i Los Angeles inte kunde garantera säkerheten för östblocket och att arenorna höll för dålig standard.
Återigen var det idrottsmännen som tog störst skada av bojkottandet och politiken på arenorna men trots bojkott deltog 140 länder vilket var rekord. Rumänien och Jugoslavien motstod hoten från Sovjetunionen och Kina som alltid kört sin egen väg i socialismens tecken deltog i OS för första gången sedan Taiwan tvingats ta namnet Kinesiska Taipei istället för Republiken Kina.

56 år efter att forskare konstaterat att kvinnor som springer mer än 800 meter föråldras snabbare gjorde damernas maraton premiär på det olympiska programmet och amerikanskan Joan Benoit vann detta lopp i stekande hetta. Till en början såg det ut som att dessa forskare skulle få rätt då när schweiziskan Gabriele Andersen-Scheiss äntrade Los Angeles Memorial Coliseum så var hon så pass uttorkad att hon sprang åt olika håll innan hon kunde visas i mål utan hjälp eftersom det riskerade att diskvalificera henne. På sjukhus kunde hon senare kvickna till igen och konstatera att man måste dricka mycket vatten under långlopp.
Carl Lewis från USA fick chansen att göra om Jesse Owens bedrift från 1936 och lyckades, fyra guld i friidrott blev resultatet. Ulrike Meyfarth från Västtyskland som tolv år tidigare blev den yngsta medaljören någonsin i friidrott tog nu guld i höjdhopp igen och blev därmed den äldsta i samma kategori.
Marockanskan Nawal El Moutawakel blev med sin vinst på 400 meter den första kvinnan från ett muslimskt land att ta guld på OS och Naroli Fairhall från Nya Zeeland blev den första funktionshindrade olympiern att tävla i OS när hon deltog i bågskytte. I herrarnas rodd vanns alla åtta grenarna av olika nationer och Pertti Karpinnen tog sitt och Finlands tredje raka guld i singelsculler.

Medaljligan:
1. USA - 83 guld, 61 silver, 30 brons
2. Rumänien - 20 guld, 16 silver, 17 brons
3. Västtyskland - 17 guld, 19 silver, 23 brons
4. Kina - 15 guld, 8 silver, 9 brons
5. Italien - 14 guld, 6 silver, 12 brons
6. Kanada - 10 guld, 18 silver, 16 brons
7. Japan - 10 guld, 8 silver, 14 brons
8. Nya Zeeland - 8 guld, 1 silver, 2 brons
9. Jugoslavien - 7 guld, 4 silver, 7 brons
10. Sydkorea - 6 guld, 6 silver, 7 brons
15. Finland - 4 guld, 2 silver, 6 brons
16. Sverige - 2 guld, 11 silver, 6 brons
27. Danmark - 3 silver, 3 brons
28. Norge - 1 silver, 2 brons
43. Island - 1 brons

/Tomas

Osvalds kommentar:
Om jag bara mindes maskoten från OS i Moskva så minns jag desto mera av Los Angeles 1984. Faktum är att det nog är ett av de OS jag minns bäst. Jag minns att vi satt i ett tält hos en av polarna på min gata, där vi dragit in TVn och kollade. Jag minns såklart rymdgubben, alla de vita ballongerna och att kommentatorn pratade om att närheten till Hollywood påverkat invigningen (vilket jag tyckte var svincoolt). Jag minns att jag och en kompis spelade Kalle Ankas Guldgrävarjakt när de två svenska tjejerna tog sitt kanotguld. Jag minns alla breakdansarna och Lionel Richie på avslutningen. Etc etc. Fråga mig inte varför. Men elva verkar vara en bra ålder för att memorera saker.

pHelps keeping you in shape!

Här är ett första utkast på hur cornflakespaketen kommer se ut i USA nu när Michael Phelps bytt från Wheaties till Kellogg's Cornflakes.

Beslutet att byta är något amerikanska dietister rasar över (då cornflakesen innehåller mera socker) och är väl förmodligen första steget i den backlash som alltid drabbar en person som hyllats som en gud lite för länge.

Suck.

Lite OS-historia: Moskva XXII 1980

Spelen för den XXII olympiaden arrangerades i Moskva 1980 (19 juli till 3 augusti).

Spelen var de första att arrangeras i ett socialistiskt land och Moskva fick rätten till spelen över Los Angeles med siffrorna 39 mot 20. Seglingstävlingarna hölls i Tallinn, idag Estlands huvudstad. Som en följd av Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan 1979 inledde USA en kampanj om att bojkotta spelen i Moskva och flera försök att avvärja detta gjordes från IOK:s sida men bojkotten blev till slut ett faktum. Detta trots att Sovjetunionen deltog i vinterspelen som arrangerades i amerikanska Lake Placid samma år. Den USA-ledda bojkotten drog med sig en rad länder som hade stått för hårt motstånd i flera av sporterna, bland dessa fanns utöver USA också Kanada, Norge, Västtyskland, Argentina, Kina (som skulle ha deltagit i sina första spel), Sydkorea och Japan. Flera västeuropeiska länder deltog trots USA:s påtryckningar men valde att delta under den olympiska flaggan och vid vinst spelades istället den olympiska hymnen. Nya Zeeland deltog som enda land med en svart olympisk flagga. De som tog störst skada av bojkotten var dock inte Sovjetunionen utan snarare de idrottsmän som mot sin vilja tvingades stanna hemma.

Ryssen Aleksandr Ditjatin tog medalj i alla herrarnas gymnastikgrenar och blev därmed den enda som dittills lyckats ta åtta medaljer under ett och samma spel. Kubanske supertungviktaren Teófilo Stevenson blev med Moskvaspelen den första boxaren att försvara sin olympiska titel tre gånger i rad. Tyvärr fick han inte chansen på en fjärde gång då Kuba bojkottade spelen i Los Angeles fyra år senare och 1986 la han av.
Gerd Wessig från Östtyskland blev den första manlige höjdhopparen att slå världsrekord under ett olympiskt spel och simmaren Vladimir Salnikov från Sovjetunionen blev först i världen att simma under drömgränsen 15 minuter på distansen 1 500 meter frisim. Landsmännen och konkurrenterna på 800 meter och 1 500 meter, Steve Ovett och Sebastian Coe från Storbritannien, tog varsitt guld.
I spåren av bojkotten tog Sovjetunionen och Östtyskland tillsammans mer en 60 % av medaljerna. Efter spelen oroades IOK och västvärlden om det skulle komma en bojkotthämnd från öst mot spelen i Los Angeles 1984.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 80 guld, 69 silver, 46 brons
2. Östtyskland - 47 guld, 37 silver, 42 brons
3. Bulgarien - 8 guld, 16 silver, 17 brons
4. Kuba - 8 guld, 7 silver, 5 brons
5. Italien - 8 guld, 3 silver, 4 brons
6. Ungern - 7 guld, 10 silver, 15 brons
7. Rumänien - 6 guld, 6 silver, 13 brons
8. Frankrike - 6 guld, 5 silver, 3 brons
9. Storbritannien - 5 guld, 7 silver, 9 brons
10. Polen - 3 guld, 14 silver, 15 brons
11. Sverige - 3 guld, 3 silver, 6 brons
12. Finland - 3 guld, 1 silver, 4 brons
16. Danmark - 2 guld, 1 silver, 2 brons

Island deltog utan att ta medalj och Norge bojkottade spelen.

/Tomas

Oswalds kommentar:
Det här är första OS:et jag minns, men sju år gammal är det bara det där människohavet som bildade maskoten Misha (som grät) som jag minns att jag satt och såg på vår gamla Telefunken TV.

Lite OS-historia: Montréal XXI 1976

Spelen för den XXI olympiaden arrangerades i Montréal 1976 (17 juli till 1 augusti).

Den franskspråkiga delen av Kanadas största stad Montréal fick spelen tilldelade före Los Angeles och Moskva och spelen blev de första att arrangeras i Kanada. Arrangörerna misslyckades dock kapitalt med själva finansieringen av spelen som slutade med en skuld för stadens skattebetalare som man betalade av en bra bit in på detta århundrade. Bland annat skulle den enastående Olympiastadion beläggas med ett tak men det byggdes färdigt först på åttiotalet. På den här tiden anade man föga vilka miljoner man kunde håva in på TV-intäkter och sponsorpengar.
Vidare skakades spelen av den första av tre omfattande bojkotter att omskaka den olympiska rörelsen när så gott som alla afrikanska länder valde att lämna spelen. Detta efter att spelen invigts som en följd av de afrikanska ländernas krav på att Nya Zeeland skulle uteslutas ur spelen eftersom de haft idrottsligt utbyte i rugby med apartheidregimens Sydafrika. IOK vägrade att gå med på kravet och bojkotten blev därmed ett faktum. För första gången i den olympiska historien misslyckades dessutom värdlandet att kamma hem en enda guldmedalj vilket aldrig inträffat sedan dess.

En då 14-årig rumänska vid namn Nadia Comăneci tog världen med stor sensation när hon i barr genomförde ett så pass perfekt program att hon som första gymnast någonsin belönades med högsta poäng, 10,0. Problemet var dock att resultattavlorna inte kunde visa mer än två siffror så förvåningen i hallen var enorm då det såg ut som om hon bara fått 1,0 poäng. På herrsidan fick Sovjetunionen oväntat hårt motstånd från Japan i lagtävlingen men Shun Fujimoto bröt foten under det fristående programmet. Den japanska ledningen försökte dock mörka detta och tävlingen fortsatte men i ringarna vred Fujimoto även knät ur led och japanerna fick se sig besegras.
I 22 av de 26 simgrenarna slogs det nya världsrekord med amerikaner som dominerade på herrsidan och östtyskor på damsidan. Att USA lyckas på herrsidan var inget men på östtyskorna kom från ingenstans vilket gjorde att dopningsmisstankar väcktes mot dem. Tyvärr blev det först senare känt hur omfattande dopningen varit. I brottning var Sovjetunionen så pass ursinnigt dominanta att de av 20 möjliga grenar vann medalj i 18 varav tolv av dessa var guld. Kubanen Alberto Juantorena blev först att vinna kombinationen 400 meter och 800 meter i friidrott.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 49 guld, 41 silver, 35 brons
2. Östtyskland - 40 guld, 25 silver, 25 brons
3. USA - 34 guld, 35 silver, 25 brons
4. Västtyskland - 10 guld, 12 silver, 17 brons
5. Japan - 9 guld, 6 silver, 10 brons
6. Polen - 7 guld, 6 silver, 13 brons
7. Bulgarien - 6 guld, 9 silver, 7 brons
8. Kuba - 6 guld, 4 silver, 3 brons
9. Rumänien - 4 guld, 9 silver, 14 brons
10. Ungern - 4 guld, 5 silver, 13 brons
11. Finland - 4 guld, 2 silver
12. Sverige - 4 guld, 1 silver
21. Norge - 1 guld, 1 silver
24. Danmark - 1 guld, 2 brons
27. Kanada - 5 silver, 6 brons

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Guldstund mellan ribborna

Vem sa att ett OS bara är kul att titta på om Sverige tar medaljer?

























Här har till exempel den tyska gymnasten Fabien Hambuechen (brons) och amerikanen Jonathan Horton (silver) en liten fin stund (guld!) tillsammans mellan ribborna under den olympiska finalen i barr.

OS är porr.

Lite OS-historia: München XX 1972

Spelen för den XX olympiaden arrangerades i München 1972 (26 augusti till 11 september).

München i dåvarande Västtyskland valdes framför Detroit, Madrid och Montréal att få arrangera tidernas största idrottsfest och vilken fest det bjöds på. Rekord slogs i antalet deltagare, deltagande länder, antal grenar och sporter, TV-tittare, intäkter, publik, ja allt i princip. Hela världen var i München när den 5 september grydde och den mörkaste dagen i de olympiska spelen historia började. Åtta palestinska terrorister kunde mer eller mindre obehindrat ta sig in i den olympiska byn och bryta sig in i den israeliska truppens lägenheter. Två israeler sköts ihjäl i kuppen och nio andra togs som gisslan och därefter följde ett gisslandrama som under eftermiddagen fick ett blodigt slut. Terroristerna krävde att få ta sig till Kairo med gisslan och på Münchens flygplats gjordes ett misslyckat fritagningsförsök som resulterade i att resterande gisslan dödades tillsammans med fem av palestinierna och en av de västtyska poliserna. I sorgens fotspår höll spelen upp i ett dygn och under en minnesceremoni dagen därpå bestämdes att spelen skulle fortsätta och den dåvarande ordföranden i IOK, Avery Brundage, uttalade de bevingade orden ”The show must go on!”.
För första gången i spelens i historia svor funktionärerna en ed och en maskot användes och bågskytte och handboll kom tillbaka i olympiska sammanhang.

Den amerikanske simmaren Mark Spitz som under spelen i Mexiko City fyra år tidigare simmade till sig två guld tog i München makalösa sju guld till att lägga till sin samling. Finländaren Lasse Virén föll mitt i 10 000-metersloppet men lyckades resa sig och springa i fatt motståndet och slå världsrekord. Liselott Linsenhoff från Västtyskland blev första individuella kvinnliga guldmedaljören i ridsportens dressyr och Olga Korbut från Sovjetunionen blev medias favorit när hon glänste i gymnastiken och tog hem guld lagtävlingen men sedan misslyckades i den individuella tävlingen för att sedan ta guld på nytt i fristående och bom och silver i barr. Tyvärr blev det bestående minnet av spelen i München terroristattacken som skulle bli ett av flera bakslag för den olympiska rörelsen under som skulle följa.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 50 guld, 27 silver, 22 brons
2. USA - 33 guld, 31 silver, 30 brons
3. Östtyskland - 20 guld, 23 silver, 23 brons
4. Västtyskland - 13 guld, 11 silver, 16 brons
5. Japan - 13 guld, 8 silver, 8 brons
6. Australien - 8 guld, 7 silver, 2 brons
7. Polen - 7 guld, 5 silver, 9 brons
8. Ungern - 6 guld, 13 silver, 16 brons
9. Bulgarien - 6 guld, 10 silver, 5 brons
10. Italien - 5 guld, 3 silver, 10 brons
11. Sverige - 4 guld, 6 silver, 6 brons
14. Finland - 3 guld, 1 silver, 4 brons
21. Norge - 2 guld, 1 silver, 1 brons
25. Danmark - 1 guld

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Lite OS-historia: Mexiko City XIX 1968

Spelen för den XIX olympiaden arrangerades i Mexiko City 1968 (12 till 27 oktober).

Staden valdes framför Detroit, Lyon och Buenos Aires och kom att bli de första spelen att arrangeras i Latinamerika och de första att arrangeras i ett utvecklingsland som Mexiko var vid tiden för spelen. Valet av staden var dock inte bara kontroversiellt av denna anledning utan idrottare världen över fasade för spelen eftersom de också skulle hållas på extremt hög höjd; 2 200 meter över havet. Luften på den höjden är tunnare än vad de flesta atleterna var vana vid och en annan risk som doldes på den här höjden var den speciella bakteriefloran som för ohärdade besökare brukade orsaka magproblem.
Att världens politiska kartor ändrats sedan andra världskrigets slut märktes inte minst under dessa spelen. 1961 restes Berlinmuren och 1964 deltog de båda tyska nationerna för sista gången som ett lag, från 1968 var detta omöjligt.
Mexiko City skulle för övrigt för världen visa upp ett par mycket väl utförda olympiska spel med ett inslag som markerade förändring i OS. För första gången sedan den olympiska elden börjat tändas inne på Olympiastadion tändes den nu av Enriqueta Basilio, en kvinna. Spelen var också de första som man började tillämpa obligatoriska könstester i efter att polskan Ewa Klubokowska som tog brons 1964 på 100 meter inte kunde fastställas som kvinna genom kromosomtest.

Amerikanen Bob Beamon kunde tack vare den tunna luften sätta ett världsrekord i längdhopp på 8,90 meter och som skulle visa sig vara omöjligt att slå de kommande 22 åren. De tre kvinnorna Eulalia Rolinska från Polen, Gladys de Seminario från Peru och Nuria Ortiz från hemmanationen blev de första kvinnorna att delta i sportskytte som nu öppnats upp för kvinnor och Wyomia Tyus från USA blev första kvinnan att försvara sitt guld på 100 meter någonsin i OS.
Al Oerter från USA tog i Mexiko City sitt fjärde raka guld i diskus och i höjdhopp för herrar chockerade en amerikan vid namn Dick Fosbury idrottsvärlden genom att med sin utdömda och fula hoppstil vinna guld. Stilen togs därefter upp av alla konkurrenter och är den som idag ger guld i mästerskap.
De båda amerikanska medaljörerna på 200 meter Tommie Smith och John Carlos lyckades få den stela olympiska världen att gunga när de vid medaljceremonin reste varsin svart handskbeklädd knuten hand till tonerna av den amerikanska nationalsången för att via black power demonstrera mot svartas förtryck i USA. De både stängdes av och skickades hem men fick behålla sina medaljer.
Vera Caslavska från Tjeckoslovakien blev spelens favoritkvinna efter att hon i gymnastik tagit hem fyra guld och två silver trots att hemlandet veckorna innan spelen invaderats av Sovjetunionen. En för Sverige otroligt pinsam händelse i Mexiko City är att den moderna femkamparen Hans-Gunnar Liljenwall blev den första olympiern att fällas för dopning.

Medaljligan:
1. USA - 45 guld, 28 silver, 34 brons
2. Sovjetunionen - 29 guld, 32 silver, 30 brons
3. Japan - 11 guld, 7 silver, 7 brons
4. Ungern - 10 guld, 10 silver, 12 brons
5. Östtyskland - 9 guld, 9 silver, 7 brons
6. Frankrike - 7 guld, 3 silver, 5 brons
7. Tjeckoslovakien - 7 guld, 2 silver, 4 brons
8. Västtyskland - 5 guld, 11 silver, 10 brons
9. Australien - 5 guld, 7 silver, 5 brons
10. Storbritannien - 5 guld, 5 silver, 3 brons
15. Mexiko - 3 guld, 3 silver, 3 brons
20. Sverige - 2 guld, 1 silver, 1 brons
22. Danmark - 1 guld, 4 silver, 3 brons
24. Finland - 1 guld, 2 silver, 1 brons
25. Norge - 1 guld, 1 silver

Island deltog utan att ta medalj

/Tomas

Lite OS-historia: Tokyo XVIII 1964

Spelen för den XVIII olympiaden arrangerades i Tokyo 1964 (10 till 24 oktober).

Staden valdes framför Detroit, Wien och Bryssel. För första gången valdes och verkställdes en asiatisk stad som arrangör av OS men Tokyo hade redan 1940 fått den fina äran men blev av med värdskapet efter att de angripit sig på Kina. Som en av förlorarna efter andra världskrigets slut blev dessutom inte Japan inbjudna till de följande spelen och allt krigande hade skadat det stolta Japan med alla dessa traditioner och nu ville de visa världen vad de går för. Omvärlden bjöds på mycket extremt välorganiserade spel där Japan visade den senaste tekniken som fanns att tillgå för att mäta och rapportera resultat under ett OS och detta skulle höja standarden för alla följande spel. Ett sätt att symboliskt anknyta till slutet av krigandet och början av världsfreden för Japan var att låta den olympiska elden tändas av en vid tidpunkten 19-årig kille vid namn Yoshinori Sakai. Sakai föddes den 6 augusti 1945 i Hiroshima, samma dag och plats som den första i krig använda atombomben sprängdes.
Sporterna judo och volleyboll gjorde i Tokyo olympisk premiär.

Endast sex veckor efter att ha fått sin blindtarm bortopererad lyckades Abebe Bikila från Etiopien bli den första maratonlöparen i OS att upprepa sin vinst från föregående spel och han vann stort med fyra minuters marginal. Den rumänska höjdhopperskan Iolanda Balaş som numera dominerade höjdhoppet som skulle så göra i elva år vann enkelt sin final trots att experter utdömt hennes stil. Al Oerter från USA tog i spelen sitt tredje raka guld i diskus och landsmannen Don Schollander blev spelens främste simmare med fyra guldmedaljer att packa ner i resväskan hem. Namnet Schollander för övrigt kommer av svenska Sjölander vilket svensk press uppmärksammade under spelen och gärna skrev om hemma i Sverige i brist på svenska framgångar.
Dawn Fraser från Australien och som 36 år senare skulle vara inblandad i tändandet av elden på OS på hemmaplan tog i spelen sitt tredje raka guld på 100 meter frisim men skulle bli uppmärksammad för hennes vilda uppförande i OS-byn istället. Hon stal den olympiska flaggan som hängde på det kejserliga palatset och greps av japansk polis. De gav dock henne flaggan när de insåg vem hon var men det egna förbundet stängde av henne i tio år, ett straff som sedan förkortades till fyra. Den ungerske brottaren i grekisk-romersk stil Imre Polyak vann till slut guld i sin viktklass efter att ha förlorat i finalen de tre tidigare spelen.

Medaljligan:
1. USA - 36 guld, 26 silver, 28 brons
2. Sovjetunionen - 30 guld, 31 silver, 35 brons
3. Japan - 16 guld, 5 silver, 8 brons
4. Tyskland - 10 guld, 22 silver, 18 brons
5. Italien - 10 guld, 10 silver, 7 brons
6. Ungern - 10 guld, 7 silver, 5 brons
7. Polen - 7 guld, 6 silver, 10 brons
8. Australien - 6 guld, 2 silver, 10 brons
9. Tjeckoslovakien - 5 guld, 6 silver, 3 brons
10. Storbritannien - 4 guld, 12 silver, 2 brons
12. Finland - 3 guld, 2 brons
17. Sverige - 2 guld, 2 silver, 4 brons
18. Danmark - 2 guld, 1 silver, 3 brons


Island och Norge deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Lite OS-historia: Rom XVII 1960

Spelen för den XVII olympiaden arrangerades i Rom 1960 (25 augusti till 11 september).

54 år efter att Rom fick ge upp sina senaste försök att arrangera OS fick de chansen igen och vilka spel det blev. Sceneriet som Rom bjöd på kunde knappast vara bättre. Brottningstävlingarna gick i Maxentius Basilika och gymnastiken hölls i ruinerna av Caracallabadet. Målgången av maratonloppet arrangerades i Konstantins triumfbåge. Kopplingarna till antiken var många men klarast men kanske än mer okänt är dock att Rom faktiskt stod värd för ett antikt olympiskt spel 80 f.v.t. Den dåvarande diktatorn i Romarriket, Sulla, ville nämligen fira en stor militär triumf och flyttade helt enkelt spelen dit eftersom Grekland var underkuvat Rom då. En annan antik notis för övrigt är att den gamla romerske kejsaren Nero deltog och segrade i ett flertal grenar 150 år senare. Valet av Rom var helt enkelt perfekt. För första gången sändes tävlingarna internationellt över television i större skala.

Dansken Paul Elvstrøm vann guld i enmansjolle för fjärde året i rad och medan ungraren Aladar Gerevich tillsammans med landets sabellag tog sitt sjätte raka guld. I fotboll lyckades det jugoslaviska laget vinna till slut efter att i tre spel i rad förlorat i finalen istället. Dock kvalade laget in till final genom lottning i krona eller klave. Sante Gaiardoni från hemmanationen blev den enda bancyklisten hittills att vinna både tidsloppet och sprintloppet i ett och samma spel och Clement Courtey från Ghana blev genom sin silvermedalj i boxningen lätta weltervikt den första svarta afrikanen att vinna medalj i OS. Fem dagar senare slog den barfota etiopiern Abebe Bikila marockanen Rhadi Ben Abdesselam i maratonloppet och blev därmed första svarta afrikanska olympiska mästaren i OS.
I löparspåren syntes en ny graciös stjärna, en kvinna som hade fötts för tidigt och som under uppväxten därefter hade drabbats av polio, dubbelsidig lunginflammation och scharlakansfeber. Wilma Rudolph från USA tog guld på 100 meter respektive 200 meter och bidrog också till guldet i damernas korta stafett. 1994 gick dock Wilma bort i en allt för tidig död orsakad av hjärncancer.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 43 guld, 29 silver, 31 brons
2. USA - 34 guld, 21 silver, 16 brons
3. Italien - 13 guld, 10 silver, 13 brons
4. Tyskland - 12 guld, 19 silver, 11 brons
5. Australien - 8 guld, 8 silver, 6 brons
6. Turkiet - 7 guld, 2 silver
7. Ungern - 6 guld, 8 silver, 7 brons
8. Japan - 4 guld, 7 silver, 7 brons
9. Polen - 4 guld, 6 silver, 11 brons
10. Tjeckoslovakien - 3 guld, 2 silver, 3 brons
13. Danmark - 2 guld, 3 silver, 1 brons
16. Sverige - 1 guld, 2 silver, 3 brons
17. Finland - 1 guld, 1 silver, 3 brons
21. Norge - 1 guld

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas

Sanna, Sanna...

...är det något man lär sig i bögsvängen är det att man inte ska falla för första häcken man springer på.

*trumvirvel*
Ladies and gentlemen, he's here all week!

Lite OS-historia: Melbourne XVI 1956

Spelen för den XVI olympiaden arrangerades i Melbourne 1956 (22 november till 8 december).

Staden valdes 1949 framför Buenos Aires med en rösts marginal men även Mexiko City och en rad amerikanska städer ställde upp men fick se sig besegras av Melbourne. Spelen blev de första i historien att hållas på det södra halvklotet vilket också fick till följd att tiden för spelen blev i slutet av året, en tid som normalt sätt för idrottsmän ligger helt fel nästan oavsett sport. Spelen är de senaste som någonsin arrangerats och förmodligen de enda där de olympiska ringarna fått konkurrera med julpynt.
Som en följd av Australiens hårda lagar angående införsel av djur till landet gick det inte att arrangera ridsporttävlingarna där och dessa fick istället hållas i Stockholm i juni samma år. Detta är enda gången hittills som ett OS avsiktligen gått i två olika länder men ett liknande fall inträffar i år (Beijing vs Hong Kong). Under spelens avslutningsceremoni föreslog en ung australiensare vid namn John Ian Wang att alla nationer skulle lösas upp och bara storma in på planen utan den traditionella paraden, en tradition som numera är bruklig. Detta ska symbolisera global enhet.

Laszlo Papp från Ungern blev första boxare att vinna tre guld och amerikanskan Pat McCormick vann återigen båda simhoppsgrenarna. I gymnastik dominerade två personer, Viktor Chukarin från Sovjetunionen Agnes Keleti från Ungern. Viktor tog fem medaljer varav tre guld att lägga till sin samling elva medaljer och Agnes kunde återvända hem med sex medaljer varav fyra guld.
Sovjetunionen hade bara dagar innan spelen började marscherat in i Ungern och detta märktes av i spelen inte minst i finalen vattenpolo. Där möttes nämligen just Ungern och Sovjetunionen och finalen gick till historien som en av de blodigaste mötena någonsin. Matchen fick avbrytas flera gånger men till slut gick Ungern ur den med seger. Polis fick dock tillkallas till arenan för att undvika upplopp och efter spelen vägrade flera av ungrarna att resa hem igen.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 37 guld, 29 silver, 32 brons
2. USA - 32 guld, 25 silver, 17 brons
3. Australien - 13 guld, 8 silver, 14 brons
4. Ungern - 9 guld, 10 silver, 7 brons
5. Italien - 8 guld, 8 silver, 9 brons
6. Sverige - 8 guld, 5 silver, 6 brons
7. Tyskland - 6 guld, 13 silver, 7 brons
8. Storbritannien - 6 guld, 7 silver, 11 brons
9. Rumänien - 5 guld, 3 silver, 5 brons
10. Japan - 4 guld, 10 silver, 5 brons
13. Finland - 3 guld, 1 silver, 11 brons
20. Danmark - 1 guld, 2 silver, 1 brons
22. Norge - 1 guld, 2 brons
31. Island - 1 silver

/Tomas