Ifall någon undrar varför jag älskar London

Läget Just Nu – Vecka 1047

Londonresa Hösten 2010 Ny
Den där obligatoriska posten där allt som jag inte fick plats med här nedanför får en plats. Även om det inte nämns. Men efter en vecka utomlands med järntrean (FF och allra bästa fröken Harrysson) så måste ju mitt underbara resesällskap nämnas (Love you!), vår fantastiska värd Tobbe (som är en långt mycket varmare och störtskönare person privat är man kanske kan tro baserat på när han tar på sig jobbkepsen) som vi inte kunde haft hälften så bra utan, kvällen i Carnaby med 20% på allt och fri sprit i alla butiker, Westfield shoppingcentre, alla drinkar och pints, G-A-Y Bar och G-A-Y Late, Uniqlo, SuperDry, River Island, och alla andra fantastiska affärer, mina nya skor, jackor, snyggskjortan och de coola grå brallorna, Tescoshopping och mysfrukostar, Kurrekurreduttön…och så allting jag glömt. I april åker jag tillbaka!
"Wahaca" – Mexicansk restaurang i Soho Ny
Ibland är det slumpen som avgör att man hittar de där oväntade guldklimparna på en resa. Hungriga efter en dags shopping ramlade vi bara in på ett ställe där det fanns plats ett stenkast från hörnet dör Wardour Street möter Old Compton, och det visade sig ha alldeles fantastisk mexikansk mat och suveräna drinkar. Alltsammans till rimliga priser och i en lagom partyglad miljö. Jag skulle helt klart rekommendera ett besök här – vi testade stället både som after shopping och regelrätt partystartare – och pröva då gärna deras Wahaca Selection första gången när ni är där. En samling av fem mexikanska tapas (pork piblin är absolut bäst) som bäst sköjes ned med en av deras Mayan Gold tequiladrinkar. Jag lär komma tillbaka!
"Mina tre jackor" – Shoppingfynd Ny
Jag har shoppat för så mycket pengar att jag aldrig, aldrig skulle kunna berätta den exakta summan för typ min morsa utan att skämmas. Jo, några grejer var inte till mig och några (ytterst, ytterst få) julklappar är också klara – men det mesta var till mig, mestadels kläder (jorå, en och annan pryl och DVD slank nog med också) och mestadels med ett tänk på kommande månaders bröllop, nyårsfest och schlagerturne. Bäst var dock tre plagg som kanske kommer vara lite laid back vid just dessa tillfällen: Tre olika jackor. En så sjukt snygg blå dunjacka från Uniqlo att jag kommer njuta varje gång jag har den på mig, en så sjukt tuff Ben Sherman vårjacka (i en storlek som kräver att jag behåller den vikt och form jag åkte till London med) att jag blir fnissig av att tänka på det…och som om inte det var nog så hittade jag – såklart när man redan köpt två andra jackor – Kavajen med stort K. Precis en sådan ”kavajjacka” (dvs en lite varmare kavaj) jag letat efter i London i kanske 5-6 år varje gång jag varit där. Ni vet ett sådant där plagg man har en vision om, men som man aldrig sett. Nu är det dags att skaffa en ny vision. Och jag är SÅ glad över det!
"Cox" – Cupcakes mitt i porrigaste soho Ny
Ännu ett av resans fynd var cupcakes-stället Cox. Det ser ut som en porrklubb i svart med åttiotalsneon, det ligger mittemot en stor porrklubb och ett stenkast från bögbutiken Prowler – och det serverar helt fantastiskt fina muffins med Marilyn Monroe-motiv, dödskallar, nakna torsos etc etc. Kanske inte stället man tar med mormor på afternoon tea, men helt klart ett måste om så bara för att ta en kik i skyltfönstret.
"Misfits" – Säsong 2 Ny
Misfits är tillbaka med sin andra säsong. Jag hittade ju den här seriens första säsong i våras – ett brittiskt live-action superhero comedy-drama om fem ungdomsbrottslingar som råkar ut för ett häftigt oväder och får varsin övernaturlig förmåga – och om det fortsätter i samma stil som första avsnittet så kommer säsong två vara samma härliga blandning av diskbänksrealism, sex, svordomar, tonårssåpa och som sist. Heroes möter Skins. Rekommenderas fortfarande.
"Bangers & Mash" – Pubmat Åt
Visst åt vi på en del kul ställen denna resan – förutom Wahaca även på (vad som sägs ha varit Dianas favoritrestaurang) The Abingdon, GBK och senaste resans superfavorit; dumplingshimlen Ping-Pong – men fan vet om min absoluta favoritgrej att få i magen under en Londonresa är klassiska brittiska korvar med potatismos, lök, ärtor och brunsås… Självklart nedsköljt med en pint London Pride.
"I’m a Celbrity Please Get Me Out of Here" – Brittiska ”Kändisdjungeln” Ny
Jag var väl en av de få som inte tyckte TV4s Kändisdjungeln ifjol var en total katastrof – och kanske var det för att jag besöker Storbritannien vid den här tiden varje år och var van vid originalet. Nej, det är ingen revolutionerande TV – det går ut på att få kändisar att göra äckliga saker som de inte vill – men det är ju ändå ganska underhållande att se gamla indiehjälten Shaun Ryder käka maskar eller Britt Ekland väsa arga, svenska förnuftigheter till våpiga kvinnor som skriker om de får en fluga i håret. Det här med att kunna streama ITV har visat sig vara årets grej för mig. I love it.



"X-Factor" 12v
Jag ÄLSKAR att vara på plats och se X-Factor – på lokal eller i landet – lite som en hyllning till då jag upptäckte det här programmet först under Leona-året. Den här veckan slog de brittiska tabloiderna nästan rekord i vitsighet efter helgens "utröstningschock" i X-Factor. När Katie var säker, Wagner lika så, och juryfavoriten Cher hängde löst, men klarade sig kvar då (rätt meningslösa) Paije tillslut åkte ut med röstsiffrorna 3-1, kom såklart rubrikerna ”Cher up!” och liknande om en storgråtande tonåring. Själv har jag bara blivit säkrare och säkrare på att Matt eller One Direction vinner det här, men börjar glida lite på att Rebecca är den självklara trea jag hela tiden misstänkt. Blir det Mary istället? Eller kanske – ve och fasa – Wagner? Här är några av helgens bästa nummer…där min favorit nog var gängets framförande av årets välgörenhetssingel, men där jag även gillade Cher, Mary och 1D. Matt är denna vecka med bara för att han är snygg.











"Starbucks julkaffesmaker" Ny
Ja, det är socker och vispgrädde och kanske inte så mycket kaffe kvar i Starbucks Gingerbread Latte och Eggnog-dito…och nej kaffet är säkert inget speciellt och märket är för globaliserat och galet och tar över världen yada yada - men fan vad jag älskar dem!






Programledarna i Melodifestivalen 2011
Jag är inte riktigt säker på varifrån alla de negativa kommentarerna från schlagerfans kring de nyutnämnda programledarna för MF2011 kommer ifrån? Jag tycker att det är rätt skönt att SVT hoppat från ståuppkomiker till klassiskt programlederi och förhoppningsvis sätter tävlingen i fokus istället, och Marie är en av de snyggaste och trevligaste ansikten de skulle kunna sätta på tävlingen (och alla TV-bilagor första veckan) medan Rickard både känns stabil, inte för torr och (faktiskt) rätt het. Tills jag märker det är ett fiasko kommer jag absolut vara på deras sida och försiktig optimistisk!
Åka buss i London
Jag gillar att åka buss i London. Man ser mer, det ger mig en liten kick att jag klarar av att åka/hitta med buss i en utländsk stad (och inte bara vågar ta taxi och tunnelbana) och när man är full kan man sitta på övervåningen och låtsas köra… Däremot är det vansinnigt drygt när bussen fastnar i en trafikstockning. Stressfaktorn är sällan hägre än när man på 30 minuter kommit tre meter. Tips: Ta inte buss 10 från Kensington Highstreet till Oxford Street. Den har – helt allvarligt – fastnat i ett vägbygge i tre år nu!





Flygrädsla
Jag är livrädd för att flyga. Jag får dödsångest, blir deprimerad och orkeslös och har hjärtklappning vid minsta skakning. Ni borde veta det vid det här laget nu, så jag tror jag låter bli att skriva mer. Men just nu sitter jag i en stålkorv på 10.000 meters höjd och skakar. Bara en sån sak.
Trafikstockningar
Se ovan. Resans enda negativa dipp.
X-Factor-Wagner
Ett skämt som aldrig varit kul och som nu börjar bli helt olidligt….



Min ekonomi efter denna resan
Jag är värdelös på att hantera pengar (och maxvikter på bagage) nätr jag är utomlands. Jag bara tokshoppar som om det inte finns någon morgondag. Nu får jag äta grät i några månader…men det var det nog fantamig värt.
Missa Haket-partyt
London var fantastiskt och jag skulle inte bytt bort det en sekund. Men visst blir man lite ledsen när man ser alla bilder från vad som verkat vara en lyckat partykväll och ”alla” är där utom undertecknad (och FF). ”Nästa gång….”

Ungefär så just nu.

Två år till OS 2012!

Idag om exakt två år invigs nästa Olympiska spel och då i London. Så här ser det ut idag på platsen där det mesta skall äga rum, och nytt för idag är såklart den stora tvåan.

Beautiful, beautiful news!

I den allmänna Glee-hysteri så sveper över världen (och som når Sverige via TV4 nästa vecka) kan det vara bra att minnas vilket som är den mest bögiga, fantastiska, mest underbara TV-serien (med musikalinslag då och då) som existerar just nu: brittiska Beautiful People.

På fredag landar jag förhoppningsvis frisk och välbehållen på brittisk mark. Senare den kvällen börjar säsong två på BBC2 av detta guldkorn till TV-briljans. Tillfällighet? Skulle inte tro det.

Här är ett av favoritklippen från förra säsongen. Måste köpa DVDn.

London Calling!

Bloggen semesterstängd till 27e juli!

Selfridges. Oxford Street. Mind the Gap. Urban Outfitters. Neal Street. Tate Modern (nu utan rutchkanor). Starbuckskaffe. River Island. Blåbärsmuffins på Tesco. Terrorrädsla. Enorma bokaffärer. Covent Garden. Virgin Megastore. A large pint of London Pride, please! Camden. British Museum. FCUK. Carnaby Street. Wagamamas. Hamley’s. Engelsk frukost på Waverly House Hotel. TopShop. Wagamamas. HMV. Another large pint of London Pride, please! G.A.Y. Vinägerchips. Old Crompton Street. £££. Bio på Leichester Sq. Soho. Next. Cyberdog. BBC.

Hoppas jag hinner något av det i alla fall.
Men först flygning.
Vi hörs förhoppningsvis på måndag igen.

And I leave you with some music:
Här är den sprillans färska videon från den nya gruppen Mini Vivas debutsingel Left My Heart in Tokyo. Gruppen är det nya projektet från Xenomania - producenterna bakom Girls Aloud.

Morgonmusik med brittiskt tema

Om en vecka åker jag till London.
Och nä, det här ska för en gångs skull inte handla om flygrädsla (det kommer säkert ska ni se) utan om musik.

Det finns ingen stad jag förknippar så mycket med popmusik som London, och senast jag var där var i november. Jag och FF hade en grym långhelg med kanelkaffe, massa shopping - och X Factor. X Factor-finalen var nämligen nästan där och hela England pratade om Alexandra Burke vs JLS vs "han-den-där-unge-irländaren-med-det-omöjliga-namnet". Till slut vann ju Alexandra, och inte ett öga var torrt.

Nu åker vi alltså dit igen (tillsammans med MrR) och gissa vilka som kommer ligga etta (och alltså spelas ungefär överallt, sådär som bara englandsettor kan göras när man rör sig i de mest turisttäta delarna av London) på topplistan den här gången? JLS.

Man kan inte säga att variationen är enorm, alltså. Här är deras låt/video Beat Again, som bara tills igår sålt nästan 44.000 exemplar i UK.



Mitt främsta minne av en låt under ett Londonbesök är för övrigt inte en etta (möjligen på klubblistan - på topplistan blev den "bara" sjua) utan Dannii Minogues Put a Needle on it. Tjejen strippade över hela väggar på Topshop och Selfridges och spelades så mycket att jag fortfarande känner doften av tunnelbanedamm och friterad fisk när jag hör den.



Idag går jag för övrigt på semester och stänger ned det dagliga bloggandet för typ tre veckor. I alla fall nästan. För i morgon släpps ju Emmy-nomineringarna, och det lär jag till exempel inte kunna hålla tyst om... Men i stort sett så tystnar poppandet i några förhoppningsvis vackra sommarveckor från och med i eftermiddag. Bara så ni vet.

London Calling!

Bloggen semesterstängd till 25e November!

Selfridges. Oxford Street. Mind the Gap. Urban Outfitters. Neal Street. Tate Modern. Starbuckskaffe. River Island. Blåbärsmuffins på Tesco. Terrorrädsla. Enorma bokaffärer. Covent Garden. Virgin Megastore. A large pint of London Pride, please! Camden. British Museum. FCUK. Carnaby Street. Wagamamas. Hamley’s. Engelsk frukost. TopShop. Wagamamas. HMV. Another large pint of London Pride, please! G.A.Y. Vinägerchips. Old Crompton Street. £££. Bio på Leichester Sq. Soho. Next. Cyberdog. BBC.

Julmys tills du kräks

a.k.a Var är Robbies paket?

Här är Take Thats nya reklamfilm för Marks & Spencer.
(japp, jag är brittifierad just nu - mindre än en ynka vecka kvar till Covent Garden, en pint London Pride, Tate Modern och Starbucks Eggnog-Latte...



...å jag har fortfarande inte sömnproblem för flygningen! Peppar, peppar.

London Calling!

Bloggen semesterstängd till 9e juli!

Selfridges. Oxford Street. Mind the Gap. Urban Outfitters. Neal Street. Tate Modern (nu utan rutchkanor). Starbuckskaffe. River Island. Blåbärsmuffins på Tesco. Terrorrädsla. Enorma bokaffärer. Covent Garden. Virgin Megastore. A large pint of London Pride, please! Camden. British Museum. FCUK. Carnaby Street. Wagamamas. Hamley’s. Engelsk frukost på Waverly House Hotel. TopShop. Wagamamas. HMV. Another large pint of London Pride, please! G.A.Y. Vinägerchips. Old Crompton Street. £££. Bio på Leichester Sq. Soho. Next. Cyberdog. BBC.

Hoppas jag hinner något av det i alla fall.
Men först flygning.
Vi hörs förhoppningsvis på onsdag igen.

London Calling!

På fredag tar bloggen semester i fem dagar så jag kan dra till London och fylla på med lite energi, London Pride (för en gångs skull i dubbel bemärkelse - inte bara min favoritöl), shopping och Starbuckskaffe.

Självklart har jag enligt klassisk Oswaldsk flygrädslemodell ungefär tvärslutat med att kunna sova redan nu, och har analt börjat följa starter och landningar på Arlanda och redan kollat upp hela resrutten från Gatwick till hotellet. Att jag utsätter mig själv för en hel timmes extra instängning i plåttub genom att flyga från Stockholm istället från Götet är för övrigt helt sjukt.

Här är annars de fantastiska väderutsikterna för helgen. de har ju haft värmerekord och sol ett tag nu...

























...medan Stockholm där det regnat och varit höstkallt sedan nationaldagen ser fram emot det här.

















Okej, okej.
Ironin dog med Glenn Killing och vem f-n vill va i London när det är varmt. Jag blir nog bara för gnällig av att inte sova.
Men ändå.