21 december 2009

00-talet: 10. Dare med Gorillaz

Topp tio!
Nu finns det ingen återvändo. Och det var faktiskt aldrig något snack om vilka artister/låtar som skulle ligga här.

Ta Dare med Gorillaz till exempel. Jag älskar fortfarande den här låten. Det var en av mina absoluta favoriter under 2005 och jag lyssnar fortfarande på den när den dyker upp under en shuffle-session i iPoden. Jag tror jag föll för den när den låg etta i England under en av mina Londonresor, och sedan ville den inte släppa taget.

Däremot har jag inte speciellt mycket att säga om Damon Albarns Gorillaz. tecknade dub/hiphop-band känns väldigt 90-tal.

Inte lätt att spinna på titeln Dare heller. Jag är egentligen ganska feg, så frågan är hur mycket jag vågat under 00-talet.

Att komma ut och berätta att man är bög är ju jobbigt första gången – men har man väl vågat erkänna det för sig själv och möjligen berätta det för någon EN gång så handlar resten mera om att på ett naturligt sätt få in det i en konversation... "Hej. Ska vi hitta på något? Du, by the way..."

Att flyga är också rätt jobbigt, men även om det är mycket gnäll innan så är det ju bara att bita ihop till slut om man inte vill stanna i Kålltorp resten av livet.

Att flytta till Stockholm i tre år tyckte jag däremot var rätt modigt av mig (och jäkligt kul och nödvändigt) men att jag inte "vågade" stanna kvar känns mindre tufft.

Att jag vågade ta tag i mig själv och flytta från kollektivet jag bodde i i början på 00-talet känns däremot ganska bra, men å andra sidan tog det evigheter innan jag tog tag i att göra mig av med det kontraktet och att skaffa mig ett eget förstahandsdito. Att köpa något eget har jag inte vågat än.

Jag vågade ta mig till Viktväktarna och gå ned 27 kg 2001. Det kändes rätt modigt att inse att man var fet som ett troll och borde göra nåt åt det. Å andra sidan fegar jag fortfarande ur i perioder och far som en jojo mellan ett spann på typ 5-6kg.

Att starta den här bloggen är nog däremot det modigaste och bästa jag vågat göra under 00-talet. Att bara våga skriva saker rakt ur huvudet och försöka vara beredd på att man kan få mängder av skit (och beröm) tillbaka utan skyddsnät. att våga tro på att jag när jag vill (och inte bara slentrianmässigt slänger upp en video eller en affisch) kan skriva något som folk vill läsa och är intresserade av att veta hur jag tänker om. Dessutom är jag sjukt stolt över att jag vågade blogga på engelska ett helt år. Jag önskar bara jag vågade (kanske orkade) ta upp det igen.

Nä, jag tror 10-talet får bli decenniet för mig då jag verkligen VÅGAR göra saker. Tills dess får ni lyssna på Gorillaz.



2005 så lyssnade jag sönder den här i iPoden. Därför är Dare 00-talets 10e bästa låt!

Inga kommentarer: