Lite OS-historia: Moskva XXII 1980

Spelen för den XXII olympiaden arrangerades i Moskva 1980 (19 juli till 3 augusti).

Spelen var de första att arrangeras i ett socialistiskt land och Moskva fick rätten till spelen över Los Angeles med siffrorna 39 mot 20. Seglingstävlingarna hölls i Tallinn, idag Estlands huvudstad. Som en följd av Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan 1979 inledde USA en kampanj om att bojkotta spelen i Moskva och flera försök att avvärja detta gjordes från IOK:s sida men bojkotten blev till slut ett faktum. Detta trots att Sovjetunionen deltog i vinterspelen som arrangerades i amerikanska Lake Placid samma år. Den USA-ledda bojkotten drog med sig en rad länder som hade stått för hårt motstånd i flera av sporterna, bland dessa fanns utöver USA också Kanada, Norge, Västtyskland, Argentina, Kina (som skulle ha deltagit i sina första spel), Sydkorea och Japan. Flera västeuropeiska länder deltog trots USA:s påtryckningar men valde att delta under den olympiska flaggan och vid vinst spelades istället den olympiska hymnen. Nya Zeeland deltog som enda land med en svart olympisk flagga. De som tog störst skada av bojkotten var dock inte Sovjetunionen utan snarare de idrottsmän som mot sin vilja tvingades stanna hemma.

Ryssen Aleksandr Ditjatin tog medalj i alla herrarnas gymnastikgrenar och blev därmed den enda som dittills lyckats ta åtta medaljer under ett och samma spel. Kubanske supertungviktaren Teófilo Stevenson blev med Moskvaspelen den första boxaren att försvara sin olympiska titel tre gånger i rad. Tyvärr fick han inte chansen på en fjärde gång då Kuba bojkottade spelen i Los Angeles fyra år senare och 1986 la han av.
Gerd Wessig från Östtyskland blev den första manlige höjdhopparen att slå världsrekord under ett olympiskt spel och simmaren Vladimir Salnikov från Sovjetunionen blev först i världen att simma under drömgränsen 15 minuter på distansen 1 500 meter frisim. Landsmännen och konkurrenterna på 800 meter och 1 500 meter, Steve Ovett och Sebastian Coe från Storbritannien, tog varsitt guld.
I spåren av bojkotten tog Sovjetunionen och Östtyskland tillsammans mer en 60 % av medaljerna. Efter spelen oroades IOK och västvärlden om det skulle komma en bojkotthämnd från öst mot spelen i Los Angeles 1984.

Medaljligan:
1. Sovjetunionen - 80 guld, 69 silver, 46 brons
2. Östtyskland - 47 guld, 37 silver, 42 brons
3. Bulgarien - 8 guld, 16 silver, 17 brons
4. Kuba - 8 guld, 7 silver, 5 brons
5. Italien - 8 guld, 3 silver, 4 brons
6. Ungern - 7 guld, 10 silver, 15 brons
7. Rumänien - 6 guld, 6 silver, 13 brons
8. Frankrike - 6 guld, 5 silver, 3 brons
9. Storbritannien - 5 guld, 7 silver, 9 brons
10. Polen - 3 guld, 14 silver, 15 brons
11. Sverige - 3 guld, 3 silver, 6 brons
12. Finland - 3 guld, 1 silver, 4 brons
16. Danmark - 2 guld, 1 silver, 2 brons

Island deltog utan att ta medalj och Norge bojkottade spelen.

/Tomas

Oswalds kommentar:
Det här är första OS:et jag minns, men sju år gammal är det bara det där människohavet som bildade maskoten Misha (som grät) som jag minns att jag satt och såg på vår gamla Telefunken TV.