Mitt i ett Äventyr!

Hej hopp DagboKen!

Sitter i Hartwall arena i Helsingfors. Arenan känns mindre än min gigantiska resväska som jag släpat med mig till stan, så egentligen borde de nog haft tävlingen där. Då hade det kanske gått att få biljetter till genrepen.

Resan gick utmärkt och flygturen gick så snabbt att jag inte hann få i mig kaffet. Väl framme var allt precis sådär grått som man misstänkt det är i Finland, och visst är det lite sådär härligt charteraktigt att flygbusschauffören pratar svenska (I love our former colonies).

Efter buss, hotell, tåg, säkerhetskontroll, mängder av välkomstpresenter (DJ Bobo DVD någon? Bosniens "making of the video"-DVD? 67 broscyrer om Finland?), Spansk presskonferens, ny säkerhetskontroll och en Hesburger så sitter vi nu och lyssnar på Littauens bidrag för femte gången.

Tjejen sitter ensam på en stol med en gigantisk skärm bakom sig, där man ser hennes musiker i motljus. Låten är en direkt sövande Santanaballad som helt klart aspirerar på lördagens sista plats och jag börjar bli sjukt irriterad på den bara. Lägg av! Vi har hört den nu! Sluta!! Eller förresten...slutet kan vara det mest irriterande på hela grejen. Ett klassiskt: "Va? Har det gått tre minuter? Stopp!"-slut. Bah.

Nu blir det lite grekiskt pojksnyggo en stund (och äntligen känns det lite eurovision!) och sedan är det dags för The Ark! Inte för att jag fattade ett ord, men som ni ser var de var på framsidan av finska Metro idag iallafall, och verkar vara the talk of the town i finska tidningar. Alltid något.

Over and out, brysselsprout.