Det återförenade Take That premiärspelade nyss sin första singel med Robbie på evigheter i brittisk radio - och så här låter The Flood.
Mitt omdöme: Jag är faktiskt väldigt, väldigt imponerad. Jag har alltid varit ett väldigt modest Take That-fan, men det här var ögonblicklig öronkärlek från min sida. Klar speldose-klass.
Här är förresten en preview på videon som snart kommer. Är det fel på mig att jag blir magklumpsnostalgisk av att se Robbie med grabbarna igen? Förmodligen.
Här har ni videon till Shame, en låt som kanske knappast stuckit ut på radion om det inte varit de gamla Take That-fiendena Robbie & Gary som gjort den som duett med medföljande Brokeback Mountain-influerad video.
Sött. Men jag hade kanske hoppats på något lite roligare.
Ja, ni vet den där tiden då jag precis skickat iväg min Speldosa till QX och det bara rasar in nya låtar med stora artister som hade haft en garanterad plats om de kommit tre sekunder tidigare (och varit bra). Först ut är Robbie Williams comebacksingel Shame (i duett med Gary Barlow), som kommer premiärspelas på torsdag i Storbritannien i Chris Moyles program på BBC Radio 1.
Här är skivomslaget. På torsdag vet vi om den är bra.
I Pet Shop Boys andra låt på listan (alla artister får ju egentligen bara förekomma en enda gång enligt mina självuppsatta regler, men PSB lyckas nästla sig in ändå) sjunger Robbie Williams "She's Madonna" – men på 00-talet fanns det ingen plats för superstjärnor som det gjort på åttio och nittiotalet.
En av anledningarna var det nya sätt som vi konsumerade musik på (och som jag nämnt tidigare) men den största anledningen till att tillexempel Beyoncé inte nådde riktitg samma höjder som Madonna var helt enkelt att för att bli stor på 00-talet var man tvungen att synas i den alltmer exploderande floran av skvallertidningar och skandalbloggar, och är man då en hyfsat skötsam person (som fröken Knowles så var det kört).
Nä, på 00-talet kunde alla bli Madonna – bara man skötte sina kort rätt.
Dokusåpakändisarna som hade fötts i Sverige i slutet av nittiotalet genom första säsongerna av Robinson fullständigt exploderade under 2000-talets första år. Baren, Big Brother, Villa Medusa, Paradise Hotell, Farmen, Radio – varianterna kändes oändliga medan sättet folk blev kända genom att medverka i dem var något mera begränsat: Sex & fylla. Du behövde inte vara bra på något – bara du knullade i TV eller pinkade i din egen väska kalaspackad så var du hett stoff.
Någonstans i mitten satte den ökade moralpaniken (mera om den senare under månaden) punkt för den värsta trash-TVn. Plötsligt var sillisar, stora läppar och "det var bara en kul grej" paria och istället frodades realityTV-genren genom att plocka fram människor som verkligen kunde något; sjunga, designa kläder eller laga mat. Självklart fortsatte dock festandet, knullandet och kändisframtagandet parallellt i nya former: nu var det bara förtäckt via bönder och ensamma mammor.
Men det fanns andra vägar att bli Madonna-känd än att bli påsatt i TV – lyckades du bara vänstra med rätt kändiskille/tjej (och gärna fånga det på video) så kunde det lätt bli din biljett till skvallerbloggar och spökskrivna romaner med DIN version av alltsammans. Skötte du bara din kort rätt var du snart själv större än objektet du legat med, och ingen mindes längre varför alla visste ditt namn. Falnade glansen? Hoppa över trosorna en kväll när du vet att 50 paparazzios väntade utanför din limo.
Ett annat sätt att bli känd var att ha ärvt extremt mycket pengar som du gärna berättade vart du gjorde av och ett tredje var att fotografera dig själv varje morgon i ständigt nya outfits och lägga upp i din blogg (alternativt se till att kasta så mycket skit på andra som du någonsin kunde för att öka antalet läsare och din egen kändisstatus). Gärna skulle du ha en kombination av mycket pengar och en egen "modeblogg". Att konsumera mycket var fint (Sex and the City-kurser ordnades för högstadietjejer) och att berätta om det i en blogg var ett måste.
Robbie Williams gick in i 00-talet som kung. 2000 släppte han hits som Rock DJ, Kylie-duetten Kids, och Supreme (som länge var 00-talets 22e bästa låt, men som fick stryka på foten eftersom poängen med hela det här inlägget kom fram en hel del bättre med en annan RW-favorit), året efter kom hans älskade swing-platta och därefter hann han med ytterligare två succéplator (med hits som Feel, Advertising Space och Tripping) innan han släppte vad jag personligen tycker är hans bästa platta, Rudebox, floppade och försvann i flera år för att bli tjock, missbruka och jaga UFOn. Comebacken i år har väl – om man vill vara snäll – gått sådär.
She's Madonna kan dock ha en av 00-talets mest udda och roligaste videos.
På 00-talet kunde alla vara Madonna och Robbie hittade en egen som han sjöng om i She's Madonna, 00-talets 22e bästa låt.
Eftersom jag kör Bodies om och om igen här så utnämner jag det här till inofficiell Robbie-dag och lämnar er för helgen med omslaget till hans kommande album.
Så här ser singelomslaget på Robbie Williams nya singel Bodies ut.
Och så här låter alltså hans efterlängtade comebacksingel - vad tycker ni?
Jag är själv inte helt övertygad - men inte heller besviken - efter två lyssningar, även om det låter väldigt Mr Williams, men jag har inte gett upp hoppet om den utan ska ge den flera chanser. Helt klart. Jag gillar ju Robbie.
Här är förresten låtlistan på Robbies kommande album Reality Killed the Video Star:
1. Morning Sun 2. Bodies 3. You Know Me 4. Blasphemy 5. Do You Mind? 6. Last Days of Disco 7. Somewhere 8. Deceptacon 9. Starstruck 10. Difficult For Weirdos 11. Superblind 12. Wont Do That 13. Morning Sun (Reprise)
Uppdaterad: Okej, nu tycker jag om singeln på riktigt. Refrängen är ju fantastisk med sina stråkar och bonk-bonk-bonk-ljud. Och "Did Jesus really die for me? Did Jesus really try for me?" är dagens låtrad.
Inlägg
