Singelrecension: Gravitonas - Lucky Star

Gravitonas - Lucky Star
Efter tre EPs och lika många singlar styr Gravitonas med sin fjärde singel in på ett lite annorlunda musikaliskt spår. Borta är alla BWO-vibbar och sikten mot dansgolv på ryska bögklubbar, då de tidigare så elektroniska tongångarna ersatts med en tydlig akustisk gitarr, stråkar och en inte så liten snegling mot den australienska gruppen Empire of the Suns hit We are the People.
Ett helt riktigt val om ni frågar mig, för sämre förebilder kan man ju helt klart ha, och resultatet kan dessutom vara Gravitonas absolut bästa låt hittills. Eller i alla fall den som känns mest som en radiohit och samtidigt som att den har ett tydligt eget sound i jämförelse med Alexander Bards tidigare band, utan att för den sakens skull inte låta som om den kom från någon annans hjärna. Det känns fräscht men ändå tidlöst, och även om det är irrelevant för den här recensionen kan jag inte hjälpa att tänka att det här är precis det sound och den inriktning som Martin Rolinski borde valt till sin kommande solokarriär och som skulle passat honom som handen i handsken.
Det enda som möjligen drar ner mitt betyg något är texten. Jag är ju annars den förste att hylla en skön nonsens-poptext och jag skulle förmodligen kunna döpa mina barn efter strofer ut Army of Lovers- och BWO-låtar, så mycket älskar jag dem. Faktum kvarstår dock att jag inte kan komma ifrån att känna att om man gör en sådan här organisk och bitterljuv poplåt och den framförs så snyggt som Andreas gör, då krävs det en ”mer riktig text”. Förstår ni vad jag menar? Man vill veta vad snubben sjunger om helt enkelt. Och man vill kunna ta det till sig direkt. Då blir det, för första gången i mina öron, mest fånigt med Gravitonas vanliga vackra strofer om ”I bow to the priest” och ”The greatest story never told; the rainbow gold”.
Lite synd. För med en ordentlig, mera sammanhållen text – eller i alla fall en lite tydligare öppen för tolkningar – hade det här varit riktigt, riktigt stort i min bok. Nu stannar det vid att vara Gravitonas mest intressanta singel till dags dato. Och det är ju verkligen inte så illa det heller.



Do you prefer a review in English? Check out Schlagerfiasko's take on the same song!

#Tillägg: Fick följande besked från bandet vilket kan vara intressant i sammanhanget (minst sagt): "Apropå den skumma texten på "Lucky Star" så beror den på att låten är temat till "The Unvisible", Fredrik Häréns bok/spel-/film-projekt som Gravitonas skriver musiken till (boken heter "De Icke-synliga" på svenska)". Så då vet vi det!