02 november 2009

Läget Just Nu - Vecka 0945




Middag med J.A.C.K på Mañana Ny
Jag träffar mina Chalmersbästisar alldeles, alldeles för sällan (speciellt bara vi fyra) men nu blev det av – och det blev en väldigt lyckad kväll. Nu är ju konceptet mängder av mat och alkohol på en lagom mysig restaurang med partyfeeling ett koncept som är svårt att misslyckas med, men på tapasrestaurangen Mañana drogs konceptet nästan till sin spets. Efter att vi hade lyckats rycka åt oss det sista obokbara bordet beställde vi in typ 20-25 små tallrikar med grymma tapas (mina absoluta favoriter är de baconlindade dadlarna som ingen får missa – ni bara måste äta dem om ni går dit) och floder av öl i frostade sejdlar och hade en magiskt trevlig kväll...där vi dessutom lyckade boka en resa till Barcelona i maj undertiden. Mera sådant!
"Den där skivan" Ny
Jag har tio låtar i min iPod som jag egentligen inte har där. Alla som känner mig vet vilken artist/grupp det handlar om (eftersom jag har otroligt svårt att hålla inne med allt beröm…och svårt att hålla käft generellt) men jag får inte berätta om det här i bloggen. Än. Så då gör jag såklart inte det. Än. Nåväl. Eftersom de här låtarna snurrat konstant i mina lurar hela veckan, eftersom jag tycker det är en av årets bästa skivor (som förmodligen inte ens kommer komma ut i år) och – det ska det inte hymlas med – eftersom det varit en ganska fattig vecka (sjuk, sjuk, sjuk) på nya roliga grejer, så tänker jag ändå lägga skivan på listan. Fast det kanske kan vara den mest självupptagna, blind-item teaser-aktiga inlägget den här bloggpunkten någonsin skådat…
Middag med Låtomröstning Ny
…som dessutom på ett visst sätt fortsätter här. För vad kan vara trevligare än att slänga ihop en smaskig lasagne (jag är rätt bra på "bruksmat till en vardagskväll"), bjuda hem sina närmaste vänner och sedan "Melodifestivalrösta" (ni vet; 12, 10, 8, 7, 6 etc) på en sprillans nya skiva. På så sätt få fram en vinnare och en förlorare, diskutera resultatet och sedan snacka andra musikaliska referenser. Inte mycket är trevligare en vardagskväll än det. Mera sådant!
"Paranormal Activity" – Film av Oren Peli Ny
Det är knappast ett nytt fenomen längre; en extrem lågbudgetfilm (Paranormal Activity filmades under en enda vecka och kostade $11000, spelade in $78000 första helgen och har en månad senare dragit in över $60 miljoner bara i USA) i skräckgenren filmad med handkamera under premisserna att det är upphittade filmer tillhörande några offer för något hemskt – jepp, it's Blairwitch Project all over. Här är det dock varken skog eller snor (och hemkameran är något lugnare så det är ingen risk för vonTriersk sjösjuka) utan bara paret Katie och Micahs hem (allt filmades i regissörens eget hus) där någon form av poltergeist verkar ha följt Katie genom åren för att nu slutligen ha blivit verkligt aggressiv. För att lista ut vad det är som spökar riggar de en kamera i sovrummet när de sover...och det är resultatet av denna vi ser. Enkelt, genialt och jäkligt otäckt! Visst, trailern är kanske 100 gånger mer skrämmande egentligen, och det krävs kanske en hare som undertecknad för att saker som inte syns utan bara bygger på att du förväntar dig att något otäckt ska hända ska få dig att sitta med händerna framför ögonen i dryga nittio minuter - men jag fick i alla fall en perfekt skräckfylld Halloween! Rekommenderas.
After Work på Bishops Arms m F2, Rondo och dubbel-E Ny
En AW behöver inte nödvändigtvis utspela sig en fredag och innehålla så mycket öl att man lullar hem vid 22 och tror att klockan är tre på natten har jag lärt mig denna veckan. Mera sådant. Och engelska öl (som gärna får pumpas upp för hand från källaren) är alltid bäst. Om någon trodde något annat.
"X-Factor/Xtra-Factor" – Storbritanniens största musiktävling 10v
Man kan undra om den här långliggaren ska få fortsätta ligga på den här listan hur länge som helst – och svaret på det är (inte oväntat) ett absolut ja. I år har ju inte bara ungefär alla jag känner engagerat sig i den här brittiska TV-leken – samtidigt som den har ett av sina bästa år någonsin - utan det är också det enda program som jag verkligen längtar efter hela veckan den här hösten...och som jag kan komma på mig själv att drömma om eller spekulera i spontant på bussen till jobbet. Den här veckan kan ha varit deras svagaste någonsin (första och sista rocktemat i X-Factor?) och fel person (om man ser till prestationen både i programmet och i resultatshowen - Leonas Oasis-cover - och jämför med den hon stod med) må ha åkt ut – men det är fortfarande TVs enda nödvändiga musiktävling just nu...alla Idol, Körslag och Dansbandskamper inkluderade.
"Magic (Jeremy Wheatly Single Version)" – Singel med Ladyhawke Ny
Många av de popbloggar jag läser hajpade Ladyhawke när senaste skivan kom, men det är inte förrän den här sjunde (!?) singeln från debutplattan dök upp (med medföljande video) som den här Nya Zeeländskan intresserade mig. Varför? Handklappen, såklart! Den släpiga sången och de sköna poptunga, elektroniska ljuden hjälper såklart till, men absolut främst är det de där handklappen. Kolla upp!
Fredriks pasta & Andreas kyckling Ny
Jag gillar när folk lagar mat till mig (vem gör inte det) och den här veckans bästa inslag på det området var utan tvekan Andreas helungnsbakade kyckling och Fredriks suveräna nötköttspasta.
Fun Light Autumn Red Apple Chai Ny
Tja, nu är vi här igen. En stor del av er kommer att fnysa åt att jag dricker dricka med aspartam...och andra halvan kommer förmodligen fnysa åt att Fun-drickorna är alldeles för söta. Nåväl, jag vet att det finns en del där ute som (liksom jag) dricker en hel del lightdricka (och inte bryr oss om att det är sött) och till er kan jag rekommendera den här nya, höstvarianten som blandar chaikryddor med klassisk äppelsmak. Mums!
Eva Longoria Ny
Desperate Housewives är mycket bättre nu under sin sjätte säsong än vad det var under sin andra, tredje och fjärde, men det måste erkännas att ibland dyker det upp konstiga Benny Hill/slapstick-stunder som jag får lite skämskuddekänsla av. Sällan eller aldrig innehåller dessa dock Eva Longoria. Tjejen som från början var den minst kända hemmafrun med den klyschigaste rollkaraktären har utvecklats till hela seriens motor…och under säsong sex verkar författarna tävla om att få skriva underbart bitchiga repliker till henne som hon levererar med en sylvass tajming som inte syns till i de flesta renodlade sitcoms numera. Klart underskattad skådespelerska som borde vara gjuten balnd komedigenrens Emmynomineringar, men skandalöst ignoreras säsong efter säsong.




"Melrose Place" – Första säsongen på CW
Minst tre av mina närmaste vänner är väldigt förtjusta i den här uppdateringen av nittiotalsklassikern, och efter att i ett enda svep plöjt alla de sju avsnitt som sänts så förstår jag i alla fall nästan varför. Människorna är snygga, några av karaktärerna är härligt bitchiga medan andra är lätta att känna för, musiken är briljant (de har lyckats bli för den moderna listmusiken vad Grey's Anatomy är för singersongwriter-musiken), castingen är (åtminstone delvis) väldigt lyckad med den strålande Katie Cassidy som den självklara arvtagaren till Amanda Woodward och – det jag som gammal Melrose-fanatiker tycker absolut bäst om – med en massa av det gamla gardet inskrivna i historier som inte känns krystade och där de (framförallt) får vara samma karaktärer de faktiskt spelade sist, utan att ha genomgått plötsliga personlighetsförändringar (OK, de av gamla Melrose-gänget som har en karriär fortfarande; Marcia Cross, Doug Savant och Grant Show lär väl tyvärr inte dyka upp) och jag längtar ihjäl mig till Heather Locklear gör entré senare i år. Samtidigt…och det måste sägas…så har serien intrigmässigt absolut nada nytt att komma med och jag är lite besviken att man inte tagit chansen att skilja sig från 90210 och Gossip Girl genom att våga ta ut svängarna ännu mera och sikta mot den där "kvällssåpa med dagssåpa-intrig"-känslan gamla Melrose hade under sina glansdagar. Nu är det trevlig mellanmjölks-TV serverad i ett Champagneglas, och egentligen….
"Gossip Girl" – Tredje säsongen på CW
…så skiljer sig inget egentligen från Gossip Girls tredje säsong (som samma kompisar som gillar Melrose smådissat för att det är för tråkigt). Efter att ha plöjt hela säsongen hittillls med NYC-kidsen också så kan jag konstatera att det är inget fel på intrigerna, kläderna, miljöerna och karaktärerna här heller. Skillnaden är bara att vi sett dem hålla på så här två år tidigare…och kanske framförallt att när Dan och Little J nu flyttat från Brooklyn till Upper East så finns det inte direkt något underdog-perspektiv att skildra eller för oss tittare att känna igen oss i. Okej, men inte längre absolut nödvändig, slötittar-TV.




Bonnförkylning

Finns det något mer irriterande och osexigt än att ha en ständigt rinnande näsa? Och vad är egentligen meningen med sådana här förkylningar där man knappt kan andas när man vaknar, där man snyter upp fem paket näsdukar varje dag och har svidande hals – men ingen feber så man inte riktigt kan med att ligga hemma och ta en sjukdag? Så onödigt. Och att inte kunna morgonpromenera eller träna gör mig både tjock, slö och ångestfylld.
"Reality Killed the Video Star" – Ny skiva med Robbie Williams
Nä, det här är såklart inte årets sämsta skiva. Faktum är att låten Difficult for Weirdos spelas frekvent i mina öron, produktionen är riktigt skönt PetShopBoys:ig stundtals och här finns några riktigt sköna textrader och formuleringar på några klart godkända låtar. Det tar dock inte bort känslan av att Robbie återkomst till radioapparater, Spotify och iTunes är en stor besvikelse i min bok. Låtarna känns helt enkelt varken speciellt spännande, intressanta eller hitiga. Säga vad man vill om förra skivan Rudebox (officiellt klassad som ett fiasko) men där fanns låtar jag fortfarande lyssnar på och som jag räknar in till Robbies absolut bästa, något jag har svårt att tro jag kommer att göra med något på den här plattan (möjligen undantaget Bodies som jag fortfarande tycker är en grym singel). Jag ser inte heller vilka spår som ska kunna bli efterföljare på mainstreamradiohits som Angels, No Regrets, Rock DJ eller Millennium här, utan misstänker Mr Willams kommer få göra en Kylie och förlita sig på sina gamla hits ett varv till om han ska försöka få tillbaka lite av sin bortsupna status som Europeisk superstar.
Jobba istället för att blogga
Samma gäller fortfarande, bara toppat med att jag dessutom varit sjuk: Snart har alla mina inputbloggar lagts ned, jobbet kommer vara ännu värre den här veckan än innan (= ingen tid att hitta nya) och det blir inte bättre av att Schlgaerbloggen har lika många läsare en vecka när vi inte skriver alls som den här bloggen har en vecka när jag skriver tre-fyra inlägg om dagen. Framtiden är fortfarande oviss.
Your game state is out of sync with server. Please refresh the page to continue. Code b1.
Fortfarande det mest irriterande med Farmville. Som jag fortfarande spelar. Jag SKA ha 1.000.000-villan innan jag dödar mina sista får.

Ungefär så just nu.

1 kommentar:

Mattan sa...

Håller mig dig om att rocktemat var ganska trist, ingen som stack ut mer än möjligen Olly (och J&E). Var förvånad men glad över att Danyl fick vara kvar, han var inte speciellt bra denna veckan.