Lite OS-historia: Helsingfors XV 1952

Spelen för den XV olympiaden arrangerades i Helsingfors 1952 (19 juli till 3 augusti).

Den finska huvudstaden fick återigen äran att arrangera de olympiska spelen efter att först ha fått dem tilldelade 1940 men då ställdes spelen in på grund av kriget. Spelen inleddes med att två av Finlands största idrottare, Paavo Nurmi och Hannes Kölehmainen, fick tända varsin olympisk eld inne på Olympiastadion. Uppståndelsen blev enorm inne på arenan när legenderna äntrade den och de noggrant uppställda formationerna löstes upp när alla ville få sig en glimt av de båda.
Sovjetunionen deltog i sina första spel sedan tsarens Ryssland upplöstes efter spelen 1912 och landet kom att få en central roll inte bara på arenorna utan även i Olympiabyn. De sovjetiska atleterna fick inte bo på området av rädslan för att det skulle bidra negativt till det Kalla kriget. Tyskland och Japan bjöds återigen in till OS efter att straffats ut från spelen 1948. Tyskland tog 24 medaljer totalt men inte en enda guldmedalj och detta är den hittills enda gång som Tyskland haft guldtorka.

En ny löparstjärna skulle komma att födas under spelen i Helsingfors, tjecken Emil Zátopek. Under spelen tog han inte bara guld på 5000 meter och 10 000 meter utan passade på att delta i sitt livs första maratonlopp där han fullständigt krossade sitt motstånd och tog guld. Ingen har tidigare tagit guld på alla tre distanserna och hittills har ingen heller gjort om det. Zátopeks fru Dana Zátopková tog dessutom guld i damernas spjuttävling. I ridsport tilläts nu icke-militära deltagare att vara med inklusive kvinnor och en danska vid namn Lis Hartel blev första kvinna att ta medalj, ett silver, och detta trots att hennes båda ben var förlamad från knäna och neråt som en följd av polio.
Sovjetunionens första guldmedalj i OS togs av Nina Romashkova i diskus men det var i gymnastik de största framgångarna skulle skördas. I damernas lagtävling skulle Sovjetunionen vinna den första guldmedaljen av åtta i rad. Svenske snickaren Lars Hall kom att bli den första vinnaren i modern femkamp utan militär anknytning och Luxemburg tog sitt allra första OS-guld i herrarnas 1500 meter.
Spelen i Helsingfors blev så pass välorganiserade att seriösa förslag lades på att permanenta spel i Skandinavien skulle hållas i fortsättningen men så blev det som bekant aldrig.

Medaljligan:
1. USA - 40 guld, 19 silver, 17 brons
2. Sovjetunionen - 22 guld, 30 silver, 19 brons
3. Ungern - 16 guld, 10 silver, 16 brons
4. Sverige - 12 guld, 13 silver, 10 brons
5. Italien - 8 guld, 9 silver, 4 brons
6. Tjeckoslovakien - 7 guld, 3 silver, 3 brons
7. Frankrike - 6 guld, 6 silver, 6 brons
8. Finland - 6 guld, 3 silver, 13 brons
9. Australien - 6 guld, 2 silver, 3 brons
10. Norge - 3 guld, 2 silver
15. Danmark - 2 guld, 1 silver, 3 brons

Island deltog utan att ta medalj.

/Tomas