Filmrecension: Grounding - The Last Days of Swissair

Grounding - The Last Days of Swissair
Michael Steiner & Tobias Fueter, Schweiz

SwissAir var en institution i Schweiz. Under 2001 började företagets ekonomi att vackla och styrelsen byttes ut gång på gång (och en mängd interna strider och fiffel föregick)…och efter elfte september kom nådastöten; företaget förlorade all sin kreditvärdighet, mängder av flighter ställdes in och kollapsen var ett faktum. Filmen följer i spelfilmsformat dels alla turer i styrelserummen, men också en flygvärdinna och hennes pilotkille, en italiensk äldre man och hans hustru som jobbar på ett underliggande cateringbolag, deras son som jobbar på en schweizisk bank och företagsledaren Moritz Suter som skapat det andra schweiziska flygbolaget CrossAir.

Jag gillar den här grejen med filmer som bygger på en verklig händelse, men där man sedan fabulerat lite fritt kring hur det verkligen gick till. Pärlorna måste väl vara "The Queen" och "United93" och det svarta fåret..tja…det kan mycket väl vara den här förolämpningen till film. Jag gillar nämligen den inte alls… Det brister bara på sååå många ställen.
Bara en sådan sak som att de blandar dokumentära bitar (TV-inslag, bilder från offentliga framträdanden etcetera) som innehåller de verkliga personerna med de bitar som är dramatiserade och alltså har skådespelare i samma roller. För oss som inte var i Schweiz 2001 är det inte det lättaste att koppla ihop rätt skådis med sitt verkliga jag i alla scener…
De helt påhittade historierna om flygvärdinnan (med flera) är så löjligt tillrättalagda och dessutom dramatiserade som i en TV-såpa, att jag mest sitter och himlar med ögonen för mig själv över hur dumt det är. Klyschiga repliker och endimensionella figurer. Å så fotot…ibland envisas de med att filma bakom saker och genom hål…liksom för att påskina att det är filmat i smyg och att vi avlyssnar något. Konstigt nog sker det aldrig i styrelserum eller vid slutna samtal…utan när folk går i trappor och liknande…så hela idén faller platt. Som allting annat. Slutligen är dessutom musiken galet påfrestande och driver upp tempot HELA tiden. I över två timmar. Tillslut är det nästan inte bara en gubbe i filmen som får hjärtinfarkt (hans hjärta stannar lämpligt nog i exakt samma ögonblick som Swiss säljs till Lufthansa).
Det här var fjolårets mest populära schweiziska film på hemma plan…
Oh, you Schweitzer NUTS!
2 kraschade flygbolag av 10 möjliga
.