Det här med riksdagsval är verkligen ingen lätt match.
När man precis bestämt sig för att åtminstone lägga sin röst åt höger (ska inte utveckla tankarna bakom det just nu...men det finns massa tänkt bakom) så slår man på morgon-TV och ramlar rakt in i en "ring in och ställ frågor till Göran Hägglund"-programpunkt.
Helt ogenerad sitter den där frikyrkopastorn och hasplar ur sig att homosexuella inte ska få adoptera för att "det är ett så stort ansvar att ta hand om ett barn" (no shit, Sherlock) och att han kan tänka sig att se över rätten för ensamstående att adoptera också... Dessutom måste abortlagen ses över på grund av det "etiska dilemma" som främst vårdpersonalen (!?) utsätts för "när man räddar livet på ett barn i ett rum och aborterar ett lika gammal samtidigt i rummet bredvid".
Japp. Sätt mera oönskade barn till världen som ingen får adoptera, vettja!
Om jag lägger min röst på Centern, Folkpartiet eller Moderaterna så riskerar jag alltså att få denne man som socialminister i en blivande regering?
Jag blir mörkrädd.
Och det värsta är att man vet att alternativet inte verkar fungera heller.
Moralisterna härjar ju även på vänsterkanten (kolla inlägget igår).
Snacka om förvirring.
Inlägg
-
9 kommentarer:
Alltså: han sa inte att homosexuella inte ska få adoptera barn för "att det är ett så stort ansvar att ta hand om ett barn". Skälet är att han menar att barnet behöver både en manlig och kvinnlig förebild. Sedan sa han också att det är ett stort ansvar. Och i utfrågningen i går i teve sa han att han visst tror att homos är lika kompetenta som heteros att ta hand om barn. Men det var just det där med förebilderna.
Nej, jag är inte ute efter att försvara hans åsikter, som jag inte alls delar, men rätt ska vara rätt.
Dessutom är jag helt övertygad om att åtminstone folkpartiet aldrig kommer att sätta sig i en regering med en kd:are som socialminister...
Jag är inte alls speciellt övertygad om det, men det är ju kul att du har ett så stort förtroende för Folkpartiet...
Önskar att jag kunde känna samma.
Vad gäller Göran så inledde han svaret på frågan om varför homosexuella inte ska få adoptera barn med att klargöra att det är ett stort ansvar att ta hand om ett barn - och SEDAN körde han på med argumentet om de klassiska manliga och kvinnliga förebilderna.
Jag är inte helt säker på att den andra delen av svaret (som jag personligen håller med om - men vem sa att dessa saknas i en homorelation?) uppväger den något diffusa anledningen till den första.
Varför behöver han nämna det om ansvaret överhuvudtaget?
Kan någon förklara det?
Han sa faktiskt efter en direkt fråga från programledaren även i morse att homos förmodligen är lika kompetenta föräldrar som heteros - men han hade då haft två svarstillfällen på sig att kläcka ur sig den tanken själv utan att få en direkt fråga - gissa om jag väntade - men det gjorde han inte.
Inget av det du skriver gör mig på något sätt mindre mörkrädd för Kristdemokraterna och mera säker på hur jag ska rösta.
Blir det inte mer och mer komplicerat att rösta varenda gång? Känner mindre och mindre för ett visst parti och kan inte ställa mig bakom ett enda parti. Jag sympatiserar med tankar både på höger- som vänsterkanten och man blir ju smått scizofren.
Tror allt färre människor köper "hela paketet". Och "paketet" blir ju ännu mer komplext ju fler partier som blandas in när det skall bildas regering.
EXAKT så känner jag också.
Det är oerhört jobbigt att hitta något att rösta på som man helt kan ställa sig bakom.
Jag är väldigt avundsjuk på de som redan verkar helt övertygade. Själv hittar jag alltid någon programpunkt som jag inte alls känner att jag kan ställa mig bakom.
Det lär säkert sluta med att jag röstar på det parti som har minst antal sådana...och känns inte det lite bakvänt?
jag tycker inte det stora problemet är att välja ett parti utan (percis som du skriver, Oswald) att man får ett helt block på köpet. enligt min mening är det bästa att rösta ideologiskt och det var inte svårt för mig. vem VARFÖR ska min röst innebära att jag indirekt stödjer ett litet konservativt parti som inte delar mina värderingar?
varför ska ökad valfrihet leda till att vi får färre alternativ att välja på? alla små delar klumpas samman till en oöverskådlig massa. rött eller blått. kvalitet eller lågbudget. ford eller gm. min teori är att det smäller förr eller senare. som big bang.
Oswald, jag var inte ute efter att sälja in kd till dig. Det är det parti, tillsammans med v, som jag sist skulle rösta på...
Faktum är att det är just de två partier jag aldrig röstat på.
Alla de andra riksdagspartierna har fått min röst vid något tillfälle i något kommun/landsting/riksdagsval.
Och jag lovar.
Det är ingen risk att den trenden kommer brytas i år heller.
=)
Men jag håller med Fröken Harrysson fullständigt. Blockpartisystemet är inget roligt alls när man hur man än gör får partier på köpet som man absolut inte gillar...och som man vet kan komma vara "interna vågmästare" och styra hela politiken.
=(
Jag håller med. Men nån måste regera och om ett parti inte kan få majoritet så måste man gå ihop och dela ansvaret.
Jag tänkte iofs inte lägga min röst på något av blocken. I år anser jag en fråga viktigare än någonsin tidigare. Det är bara otroligt synd att partiet har ett namn som gör det svårt för de oinsatta att ta till sig.
Jag önskar det funnes ett helvete, och att jag finge se Göran Hägglunds skenheliga flin förvandlas till helig skräck när han hamnar där efter döden.
Drömscenariot i det här valet är såklart: KD och V får färre än 4% och åker ut ur riksdagen, och C + M + FP får fler röster än S + MP. Bliss!
Skicka en kommentar