Oswald Goes Political

Brukar undvika att prata om politik här, för detta är ju mera menat som en renodlad nöjesblogg. Dessutom är jag av åsikten att det är viktigare att folk tänker själva och tar beslut efter det, än att de röstar som jag.
Men nu när valrörelsen sparkat igång på allvar så bestämde jag mig för att göra ett litet bloggundantag...och politik måste väl kunna få vara både kul och ett nöje också. Inte bara viktigt och intressant (och stökigt, långtråkigt, etcetera). Får väl se om det blir mera fram över.

* Jag tror aldrig jag känner så mycket för att konvertera min politiska uppfattning vänsterut som när jag läser Johan Stael von Holsteins krönikor i Metro. Jag blir helt rädd för såna som honom som har så lite förståelse för att det finns andra människor i världen som inte till 100% delar hans inställning till livet.
Johan, det faktiskt finns folk vars syfte med livet inte är att tjäna pengar - utan kanske bara gillar att leva, ha det bra, njuta av mat, vin och konst och som kan tänka sig att jobba lite mindre alternativt lägga lite extra pengar för att kunna göra just det.
Åtminstone jag skulle respektera och ta till mig hans åsikter långt mycket mera om han slutade kalla alla som inte tycker lika för 'hjärntvättade'.

* Fascineras av explosionen av valaffischer och plakat överallt. Varenda liten gräsplätt är nedskräpad med skyltar (och blir inte det extra ironiskt när det står Miljöpartiet på dem) och man undrar om de verkligen ger en sådan betydande effekt som jag antar att alla inblandade tror att de gör?

Det lär väl ligga ett gäng strateger bakom det där...eller?
Är det kanske bara tradition och ett gäng fanatiska eldsjälar som sitter i valstugor och spikar upp skyltar och som ser valrörelsen lite som jag ser på Melodifestivalen; ett tillfälle att leva ut en passion till extrem för en kort tid tills det hela är över och man kan leva normalt igen?

* "Om det vore val i dag skulle socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet behålla majoriteten i Göteborgs fullmäktige." skriver GP. No shit Sherlock. Kan en stad bli rödare?
Själv är jag så otroligt ytlig och opolitiskt korrekt att jag bara tänker "Varför använde de inte Photoshop åtminstone lite?" när jag ser Göran Johanssons minst sagt speciella ansikte uppförstorat runt hela stan...

* Miljöpartiets valaffischer är väl annars de som jag tycker får fram sin åsikt bäst (vad man nu än tycker om den) tillsammans med Fi. Kristdemokraternas blir jag som vanligt bara rädd av. De ser ut som affischer för ett väckelsemöte och jag är lite rädd för frireligiösa...

* Det ska också sägas att Göteborgsmoderaterna är inte speciellt snygga heller. Bara mera Photoshoppade kan misstänkas.

* Jag är annars lite sur över att bo tillfälligt i Stockholm men inte vara skriven här just i år när det är val. Inte så mycket för att jag måste rösta i Göteborgs kommunal- och landstingsval – utan för att jag inte får rösta om biltullarnas vara eller icke vara. Det är nämligen en fråga jag redan nu vet hur jag skulle röstat i.
Jag flyttade ju hit samma vecka som tullarna infördes, så nu när de försvann är det mitt första möte med en frisläppt Stockholmstrafik. My god. Det är ju sjukt! Gridlock ungefär varje dag inne i stan...och utanför ska vi ju inte tala om. Har dessutom en massa insiderinformation om just trafiken i Stockholm från M, och om hon som är så höger i vanliga fall (och bor utanför stan med jobbar inne i den) är FÖR tullar – ja då har jag tillräckligt på fötterna för att veta att jag också skulle rösta så. Fast det får jag ju inte då...

* Nä. Jag röstar inte efter hur snygg någon är det nu verkade så efter inläggen om affischerna ovan. Jag är faktiskt extremt seriös när det kommer till att rösta och jag har ordentliga fördomar mot folk som inte röstar alls (utan att ha en väl genomtänkt och försvarbar tanke bakom det beslutet i så fall) eller folk som slentrianröstar utan att veta på vad det de röstar på egentligen står för. För att inte tala om de som bara röstar för att deras parti har den snyggaste partiledaren...
Jag kan skoja om det – men jag skulle aldrig rösta på de premisserna.
Mina egna åsikter är så långt i från blockpolitiskt bundna som man kan komma och jag har ett helvete varje gång det är valår. Tror faktiskt jag hunnit rösta på alla politiska partier som sitter i Riksdagen just nu utom två...och väldigt sällan röstar jag samma i alla tre valen.
Samtidigt känns det ganska skönt att vara lite komplicerad och inte bara tänka höger eller vänster konstant i allt man gör. För mig är det helt omöjligt att förstå hur en del människor så till hundra procent kan stödja ett enda partis åsikter, eftersom mina egna sträcker sig över hela spektrat.
Doktorn, är jag onormal?

* Annars tycker jag att blockpolitik är en konstig sak i sig och något som egentligen känns högst odemokratiskt. De partier som får minst röster är ju i praktiken de som bestämmer, eftersom de partier som har flest röster måste anpassa sina beslut efter dem hela tiden.Utan att fria sossarna från något ansvar så tror jag nog ändå någonstans att samhället sett annorlunda ut om de sluppit kohandla med Vänstern och Miljöpartiet i varje fråga. Om det sett bättre eller sämre ut lämnar jag till var och en att spekulera i...men risken är väl att det bli ungefär samma sak vilka som än segrar i september (kan väl lägga till att de två partier jag aldrig röstat på är båda småpartier på var sin ytterkant så jag "förlorar" typ alltid).

* Den enda vågmästare jag skulle kunna tänka mig hade (faktiskt) varit en rabiat Tiina Rosenberg. Tänk vad kul om hon suttit som ensam Fi:a i Riksdagen och tvingat fram ett Queerperspektiv på varenda liten fråga som skulle bankas igenom. DET hade varit något det! Gudrun som vågmästare däremot skulle bara kännas...som ännu en röst till vänster. En kvinnlig sådan onekligen...men inte alls i samma liga som en arg flata. Nä. Det blir nog inget röstande på Fi från Oswald i år.

* Vad har förresten Linda Rosenberg för färg på sitt parti? Det är väl bara rosa och brun kvar nu, eller? För oskuldsvitt skulle väl ändå kännas lite väl krystat i sammanhanget?