Lite TV, Lite Musik & Lite Film

Lite TV
I morse var TV-ombudsmannen Claes Elfsberg på morgon-TV och berättade om vad folk klagat på i sommar. Mycket var det Robert Gustavsson i Allsången, men också massa folk som klagat på att fotbolls-VM och friidrotts-EM hoppar mellan kanalerna. Claes skyllde på att nyheterna ligger på fasta tider – ett uttalande som måste vara ett av de mest skenheliga som givits.
Varför kan SVT inte bara erkänna att ett kanalbyte är de enda tillfällen de har rätt att visa sponsorernas namn, och att inga sponsorer skulle gå med på att bara få sitt namn visat en gång i början och en gång i slutet på en sändning? Varför är det fortfarande så fult för SVT att erkänna att de drygar ut licenspengarna så fort de får? Det är väl bara bra för oss tittare?

Lite Musik
Klipp från Justins nya album uppe på Popjustice idag.
En del fastnar jag för direkt. Annat gillar jag inte alls. Men å andra sidan så ändrade jag mig från "tumme-ned" till rejäl "tumme-upp" för SexyBack också.


Något jag också gillar är Paris Hiltons album som ju släpps i Sverige idag - och det albumet knyter faktiskt an till två olika "talk back-diskussioner" jag haft med fellow bloggers:
Till diskussionen med Aronson angående om artister måste kunnna sjunga (Paris kan definitivt inte sjunga, men ligger man bara med rätt producent - Scott Storch är hennes ex – så kan man ändå få till en smått fantastisk samling poplåtar och få sin röst att låta helt okej) och till diskussionen med Kimman om att brudar-som-inte-kan-sjunga får kassa recensioner medan manliga diton får topprecensioner (Paris fick en fyra i SvD idag och en trea i Aftonbladet och sågas vad jag sett inte stenhårt någonstans). Själv skulle jag ge Paris 7/10 i betyg, och spelar själv "I Want You", "Nothing in this World" och Oakenfield remixen av "Turn It Up" flitigt i min iPod. Helt klart värt att lyssna på för en popälskare, även om man inte gillar fröken Hilton eller den konstiga samhällsföretelse hon står för.

Förövrigt har Popjustice hört Meat Loafs nya "Bat Out of Hell III" (varför ge upp ett vinnande koncept?) och meddelar att spåret "Blind As A Bat" känns som en "bortglömd Backstreet Boys-ballad"... Aha. Celine började sjunga Meat Loaf-ballader, så då började Meat Loaf sjunga BSB-ballader. Känns väl ganska naturligt?

Lite Film
Två nya svenska storfilmer på gång och Expressen har sett dem. Medan jag direkt längtar efter att få se Susanne Reuter i en riktigt kul roll och film, så märker jag att jag reagerar negativt bara jag hör ordet Galenskaparna och Claes Eriksson (trots att artikeln skriver att han helt bytt stil).
Konstigt att det blev så.
Det är ju jäkligt lätt att glömma/ignorera det nu, men på 80-talet så var faktiskt Galenskaparna & After Shave riktigt roliga och i frontlinjen (tillsammans med "Helt Appropå") vad gällde humor och satir. Jag älskade "Macken" när den kom och jag och mina gymnasiepolare drog ständigt citat från "En Himla Många Program". Å nej, det har inget med att göra att jag därefter flyttade till (och har bott i) Göteborg...då hade jag redan börjat tröttna på dem...även om det absolut bästa och vassaste de gjort är dansbandsmusikalen om Ny Demokrati som hette "Grisen i Säcken" och som jag såg min första månad som ny Göteborgare 1992.
Galenskaparna & AfterShave var helt enkel vad Hasse&Tage var för 60-talet och Magnus&Brasse för 70-talet - och vad Killinggänget blev 90-talet...men vad har vi nu?