"Farväl Falkenberg" har idag (föga oväntat) utsetts till Sveriges Oscarsbidrag.
Tyvärr tror jag det är alldeles för konstnärligt för delar av Oscarsjuryn, och filmen kommer fömodligen dela den mitt itu - precis som den gör med den svenska biopubliken.
Några älskar. Några verkligen chockeras och avskyr.
Jag tycker helt klart det är skyhögt roligare än ännu en Bckfilmsaxelryckning...man vinner inga Oscars på det.
När jag ändå är inne på den här filmen...
Är det inte konstigt att i 9 fall av 10 så är kritiker och publik överrens om vad som är bra och dålig film numera - men så fort det dyker upp en vattendelare som "Farväl Falkenberg" så fullkomligt vrålas det från alla håll att "Kritikerna är långt ifrån vanligabiobesökare" och att "Svenska filmkritiker är Bergmanälskande kvasikulturella filmanalfabeter".
Allt blir plötsligt svartvitt.
Kan man inte bara inse att olika människor tycker olika om olika filmer?
Och hur många gånger ska vi behöva dra den där om att en recensent ska inte skriva det han tror andra tycker, utan det han själv tycker?
Däremot kan jag hålla med Åsiktstorpeden om att det är en alldeles för överdriven hype kring filmen...något den dessutom inte mår bra av. Som en oväntad, ovanlig överraskning är det en snyggt fotad liten pärla. Som förväntad "Fucking Åmål"-lookalike är den däremot pretentiös, konstig, långsam och med hackigt skådespeleri. Hur mycket än Lukas Moodysson varit inblandad.
Inlägg
-
3 kommentarer:
Jag håller med dig om att det är onödigt att skrika om kritiker och "vanliga biobesökare" som är långt ifrån varandra. Framförallt som det uppenbarligen finns många "vanliga biobesökare" som gillade filmen när jag såg den. Även om jag själv inte kände något.
Helt klart!
En annan sak:
När jag läste min recension i QX idag ångrar jag lite att jag satte en fyra.
Inte för att jag inte tyckte/tycker det - men jag tycker också att jag kunde gett den en tvåa.
Den pendlade så oerhört!
...och det hade varit roligare att vara lite emot den extrema hype som råder just nu...
Jag tycker som sagt inte riktigt den pallar för det trycket.
Hmmm.
Nä, det tycker jag absolut inte du är. Man ska självklart se till vad filmen vill vara och se hur bra den lyckas med att vara det.
Samtidigt kan det ju finnas en vits med att se hur bra den står sig mot andra filmer i samma genre också, eller i förhållande till filmer som regissören/stjärnan i filmen (vissa Hollywoodfilmer hänger ju mera på stjärnan än regissören) gjort tidigare.
Sådana skutt som mellan Bond och Bergman tycker jag nog känns hyfsat irrelevanta, dock. :)
Skicka en kommentar