Ny video med Michael Jackson

Well, där var en rubrik jag inte riktigt hade förväntat mig att få använda igen... Här är videon till This is It, sådär fyra månader försent.

Ny trailer: This is It

Här är trailern för Michael Jacksons sista konsertfilm.

Michael Jackson Tribute Promo

Promo för The Michael Jackson Tribute på MTV Video Music Awards 2009.

Ny affisch: This is It

"Like you never seen him before"? Dead?

Poplistan!

Michael Jackson? Whitney Houston? Shakira? Kan någon tala om för mig vilket år det är… Här är veckans lista.

This Week/Last Week/Peak/Weeks on Chart/Artist - Song/
01/NE/01/01/La Roux - Tigerlily
02/NE/02/01/Sarah Dawn Finer – Standing Strong
03/03/03/02/Girls Can’t Catch – Keep Your Head Up
04/04/04/02/Julian Brandt feat. Kitty Jutbring - Love Can Turn Us Blind
05/NE/05/01/La Roux - Quicksand
06/NE/06/01/Agnes – Big Blue Wall
07/07/01/10/Le Kid – Mercy, Mercy
08/NE/08/01/Whitney Houston – I Didn't Know My Own Strength
09/NE/09/01/Shakira - Loba
10/01/01/05/Malena Ernman - Tragedy
11/03/03/06/Michael Jackson - They Don't Care About Us
12/NE/12/01/Nelly Furtado – Manos al Aire
13/05/05/02/Emilia - Teardrops
14/06/04/05/La Roux - Bulletproof
15/NE/15/01/Leona Lewis - Strangers
16/02/02/05/Y.A.S – Get it Right
17/13/13/02/Malena Ernman – Un Bei Di
18/NE/18/01/BWO feat. Velvet - Right Here Right Now (Cahill Radio Edit)
19/NE/19/01/Kate Ryan - Babacar
20/NE/20/01/Pixie Lott - Mama Do (Bimbo Jones Radio Edit)

Och videon är ju självklar!

Stockholm beats it

Snyggt jobbat Bounce! Sådana här saker gör att man saknar Stockholm massa.



Samtidigt är svenskarna verkligen värdelösa på falshmobs. Halva stan verkar vetat det innan och står och tittar på, vilket mera gör publikbilden mer lik "ännu en gatumusikant på Drottninggatan" än ett gäng förvånade förbipasserade.

Speciellt det sista klippet är ju verkligen "Hallå, är det någon som är här för att åka tåg och inte för att se på dans?"

Sista bilderna på Michael Jackson

Hm. Är det playback eller live? I vilket fall ser han förvånansvärt pigg ut och de där konserterna kanske inte skulle ha blivit så stora fiaskon som många spekulerat kring?

Dagens Michael Jackson

Dagens bekännelse

Jag började lyssna på Thriller och vara besatt av Michael Jackson när en av de större granntjejerna på gatan spelade den oavbrutet. Sen var jag fast. Bad är en stor del av mitt åttiotal.

Jag hade däremot ingen som helst koll på Jackson 5, eller att Michael ens gjort något innan, förrän den här låten kom. Något pinsamt, men ganska kul.



Jag upptäckte för övrigt även U2 genom Pet Shop Boys cover på Where the Streets Have No Name... Viva la ungdom!

Oswalds Popcorn presents: The essential MJ playlist

Klart ni måste lyssna på Michael Jackson idag!
Här är en specialfixad Spotify-lista bara för er!

Här är dessutom en cover på Man in the Mirror av min favoritbögsingersongwriter Jay Brannan.

Michael har kastat in handsken...

Det känns sjukt främmande för den 36årige Oswald - men Michael Jackson var verkligen en av mina absolut första och största riktiga idoler. Han var verkligen bäst. Då.

För för mig dog den idolen/det musikaliska fenomenet för ganska många år sedan. Alla skandaler, operationer, taskiga samlingsalbum...allt det där tog bort väldigt mycket av glansen från den artist jag en gång dyrkat. Jag har nästan glömt hur fruktansvärt bra jag tyckte han var.

Därför kan jag inte riktigt stämma in i allas gråtvals. Jag har liksom på något sätt sörjt färdigt att min idol med de grymma dansstegen och de fantastiska låtarna försvann någon gång strax efter Dangerous-albumet (OK, den sista låten jag verkligen tyckte om var iofs Blood on the Dancefloor, men redan vid HIStory part I så började jag tappa) och nu när alltså personen bakom namnet och låtarna dött på riktigt känns det mest som...tja...mest en anledning att visa det här. Legendariskt.

Mera Michael. Nästan.

Man kan helt enkelt inte ha en Michael Jackson-dag i bloggen utan att påminna om Weird Al Yankovic videos på hans versioner av Bad/Fat och Beat It/Eat It också.

Fortfarande småkul faktiskt. Kolla upp.

Michael Jackson 50år!

Michael Jackson var en av mina första stora idoler.

Visst, då var han fortfarande en hyfsat mörhyad, småsöt vaniljkille utan pedofilrykten - och killen som på egen hand drev den svarta musiken framåt i världen.



Jag var nio år när hans andra soloalbum kom och när jag för första gången såg Thrillervideon presenterad av Kaj Kindwall som kom uppkrypande ur en avloppsbrunn (min grannkompis Therese hade spelat in det från TV på VHS) så var jag fast. Förmodligen snarare för det visuella än för det rent musikaliska just då (jag hade precis hamnat i min första schlagerfas) men efter det så läste jag iallafall allt jag kom över.

Jag köpte Bad på LP, missade såklart spelningen i Göteborg (hallå, jag bodde i Karlskrona...där visste man inte vad en konsert var _ ingen jag kände hade varit på nån – och att åka till Göteborg var något stort man kanske gjorde på semestern för en tur till Liseberg), älskade såklart videon till titellåten även här (men var sur för att man aldrig fick se hela på TV) och satt givetvis ensam i biosalongen (på det som senare blev BioBar) i Karlskrona för att se filmen Moonwalker.



När Dangerous kom var jag på tyskaspråket/fylleresa i ett Berlin där muren just fallit och jag köpte den för ungefär hundra spänn mer än vad den skulle kostat i Sverige på KDW - a big thing för en fattig gynasieelev som behövde lägga sina slantar på solarie, langad sprit och Clearasil. Nu fanns det dessutom kompisar med kabel-TV där man kunde se alla videos, och mellan DeeLight, Better the Devil You Know och Army of Lovers fanns det fortfarande lite plats för att imponeras av de grymma nya morphing-effekterna i Black & White.

Sedan blev mitt och Michaels förhållande allt mer komplicerat. Jodå. Jag gillade fortfarande alla videos från HIStory: Past, Present and Future, Book I, men jag köpte aldrig skivan – något inte bara berodde på att jag just det året tjänade 22kronor om dagen genom att köra lastbil i lumpen, och de oavkortat gick till öl när jag äntligen fick återvända till mitt studentrum och Chalmers på helgerna, utan mera på att Kent, Oasis och Blur numera var det som helt hade tagit över min stereo.



Blood on the Dancefloor var förmodligen den senaste låt med MJ som jag verkligen tyckte om, och Invincible-skivan gick mig helt förbi. Nu för tiden umgås vi aldrig han och jag.

Men Michael Jacksons videos är onekligen en liten popkulturskatt, och även om ett "femtio videos på femtioårsdagen" a' la' kungens 80talspopdrottning Madonna fick här i bloggen omöjliggjorts av ett illasinnat skivbolag som taggat hela YouTube med "Embedding disabled by request", så får ni några stycken och får klicka er till klassikerna (hörde jag Beat It och Billie Jean) via länkar istället.



Grattis på födelsedagen! Don't stop 'til you get enough!
Even if you're a bad, smooth criminal.

Läs mera: Aftonbladet 2 3, Svenska Dagbladet, GP, Expressen 2 3