04 januari 2010

Läget Just Nu - Vecka 1001




Nespresso Citiz & Milk D120 Ny
Efter att balnd annat ha lyckats radera fyra års innehåll på min portabla hårddisk – och fått några mindre hjärtinfarkter - under två heldagars försök att få mina föräldrars nya PC med attribut att fungera som de ville ha den så kändes att öppna lådan från Nespresso med min på Bagaren & Kocken spontan- och nyinhandlade Citiz & Milk-maskin som en ren dröm av design och användarvänlighet. En extremt enkel (och snygg) medföljande manual behövde knappt användas innan jag på mindre än 10 minuter hade min första grymma cappuccino klar och allting up-and-running. Fullständigt lysande och det är ett fantastiskt kaffe. Och nä, jag har inget emot att betala 3.50 koppen heller. Jag är så värd det. 2009 års bästa köp bara timmar innan det nya decenniet?
Nyårsafton 2009 Ny
För tredje året i rad firade jag nyår med FF, A&A, Nadde, Johan&Mackan, A&T och P&I - i år dessutom med det extremt trevliga tillägget av fröken Harrysson. Resultatet var naturligtvis lysande. Sex rätter som grabbarna slitit hela dagen med, en mängd bra viner där champagnen som vanligt var det som jag gillade bäst, ett suveränt tolvslag med utsikt över hela västra Göteborg och – såklart – traditionsenlig lapplek och quiz i typ sex timmar. Jag kan inte tänka mig att fira nyår på något annat sätt.
"Avatar" – Film av James Cameron Ny
Jag var verkligen förbi skeptisk innan jag såg den här filmen, det ska erkännas. Allvarligt, den där trailern med de extremt fula blå avatarerna ser bara ut som ett lite för svulstigt dataspel...och visst...till en stor del är det väl det den här filmen är – men vilket dataspel! Det är som att sugas in i Myst som jag spelade sönder i början av 2000-talet. Gränslandet mellan animerad och "riktig" film suddas ut helt och tillslut släpper man att ens försöka fundera på vad som är vad och tror på precis allt man ser – trots att det ibland känns som man förvillat sig in i en paintbrushmålning från 80-talet. Visst, budskapet är så övertydligt att det nästan blir skrattretande – Cameron har ju aldrig varit subtiliteternas regissör – men jag köper det då jag hellre lär mig att rädda ett träd än att dö för mitt land, gifta mig och få barn eller liknande Hollywoodbuskap som mera subtilt hamras in varenda gång du löser biobiljett. Det här är stort, bullrigt och otroligt häftigt (och inte minst: den film som utvecklat den 3D-teknik som ett gäng andra filmer hann före med till biograferna för efterarbetet här tog sådan tid) och förmodligen en av 00-talets bästa popcornäventyr.
Buzz Quiz World Ny
Mitt gängs spelande går i cykler och just nu har vi hittat tillbaka till gamla Buzz igen. En av förra årets bästa julklappar var nämligen mitt första egna spel till min PS3a med medföljande handkontroller, men lite trist var det dock att min gamla tjock-TV inte klarade av upplösningen och gjorde det omöjligt att spela... Nåväl, lyckligtvis har jag vänner med modernare TV-apparater som kan anordna superroliga spelkvällar där jag och mitt spelalterego flygvärdinnan Yvonne (Oswald finns inte att välja) kan försöka slå de tre vännerna i soffan plus (kanske det roligaste med Buzz numera) fyra andra helt okända människor i en soffa någon annanstans i världen i olika ämnen från åttiotals-TV till vardagsvetenskap. Och typ Kylie. Sjukt roligt. I veckan kör vi igen.
"Brothers" – Film av Jim Sheridan Ny
Jag avgudar Susanne Biers film Bröder som det här är en remake av, och det ska sägas direkt att den här filmen – gjord av en annan av mina favoritregissörer Jim Sheridan – drabbade mig inte på långa vägar så hårt som originalet (som jag håller som en av 00-talets absolut bästa filmer). Samtidigt vet jag inte om det är för att jag sett historien innan, om det är för jag har lättare att relatera till danskar än amerikaner eller om det här helt enkelt är en svagare film. I vilket fall, skådespelarna är det inget fel på: Tobey Maguire är den präktiga killen som försvinner i Afghanistan och Jake Gyllenhaal är strulprutten till brorsa som tar på sin lott att ta hand om sin svägerska Natalie Portman och hennes barn. Vilket dream-cast! Att stämningen påminner väldigt mycket om den i Brokeback Mountain (och så Gyllenhaal på det) hjälper såklart också till att göra det här till en mycket sevärd liten film. Samtidigt: har ni inte sett originalet så försök se den istället – det här är inget undantag från regeln att originalet alltid är bättre än kopian.
Mellandagsmys med favoritfamiljerna Ny
En liten trevlig jultradition för jag vet inte vilket år i ordningen är att jag plockar hem tre av mina bästa polare från Chalmers (med fruar och barn) på någon enkel mat och så snackar vi skit och dricker öl och har det trevligt under någon av mellandagarna. I år var inget undantag från den regeln. och fan vad ungarna växer. Jag känner mig sjukt gammal.
"An Education" - Film av Lone Scherfig Ny
Lone Scherfig är väl mest känd i Sverige för Italienska för Nybörjare, och det här är hennes första försöka på engelska, en historia om en 16-årig flicka i 60-talets London som träffar en äldre man och börjar vackla i sin tro på behovet av att skaffa sig en utbildning. Filmmanuset är skrivet av en av mina favoritförfattar Nick Hornby och alltihopa är en rätt oförarglig moralkaramell i vackra färger och med superba skådisar. Peter Sarsgaard är ju sällan dålig, favoriter som Emma Thompson och Sally Hawkins dyker upp i miniroller, men absolut bäst är 22åriga Carey Mulligan (för övrigt också med i Bröder som jag nämnde nyss) i huvudrollen som den charmiga 16-åringen som blir vuxen väldigt snabbt. En sådan där mysig skådisfilm som trots en liten del svärta i grunden har massa värme och hjärta och som är essentiell under filmfestivaler.
"Let's Dance" – Låt med Linda Sundblad Ny
Jag har verkligen aldrig, aldrig gillat Linda Sundblad. Jag vet inte varför – men det är något med hennes röst och hela person som aldrig fallit mig i smaken helt enkelt. Förrän nu. För med det här ledmotivet till nya säsongen av Let's Dance på TV4 så slutar hon nästan aldrig att spelas i min iPod. Så kan det gå.
"The Blind Side" – Film av John Lee Hancock Ny
Jag vet inte riktigt vad som är mest förvånande – att den här ganska konvetionella sportfilmen om en svart, tjock och fattig (men talangfull i amerikansk fotboll) kille som av en slump tas om hand av en godhjärtad rikare vit familj hamnar på den gröna delen av den här listan eller att den har spelat in snart 2oo miljoner dollar i USA (trots att den inte innehåller en enda specialeffekt och kostade typ 30 miljoner att göra). Vad som inte är speciellt förvånande är dock att Sandra Bullock förmodligen kommer nomineras till (och kanske få en) Oscar för sin roll som blonderad nyrik morsa här. Hon är lysande, i den där sortens "jag är så mycket bättre än alla andra i den här filmen att det nästan är löjligt"-roll som ofta resulterar i just amerikanska skådespelarpriser. Klart sevärt för Sandras skull. Som film kanske inte riktigt lika mycket – även om man har trevligt hela vägen och allt är helt oförargligt.
"Morden i Midsomer" Ny
Jag vet faktiskt inte varför SVT varit tvungna att sända de här avsnitten nu mitt i vintern – det hör ju till att jag ska kunna äta färska jordgubbar till den här guilty pleasuren – men jag misstänker det har något att göra med att Tv3 också börjat sända kommissarie Barnabys mordgåtor och att deras rättigheter börjar gå ut. Inte mig emot dock. Traditioner är till för att bytas och Midsomer Murders går precis lika bra att kombinera med en semla eller en glögg. Lovely.





"Spore" – iTunes spel
Ända sedan Spore släpptes för PC har jag tyckt det verkade kul och när jag nu äntligen fått tillbaka min älskade iPhone och spelet samtidigt reades ut för 7 kronor så köpte jag det såklart direkt. Succé! Jag blev helt uppslukad och rasade igenom de olika levlarna och älskade varje sekund. Min spårvagnstid var räddad! Jag skulle alltid ha kul i veckor framöver. Så BANG. Level 29. Plötsligt blir spelet HELT omöjligt att komma vidare ifrån. Helt idiotiskt. Jo, jag vet vad man ska göra, men det är fullkomligt vansinne. Efter typ tre timmars försökande (och ungefär 7863 dödsfall och omstarter av nivån) gav jag upp. Trist på ett så kul spel. Dittills.




"Fame" – Film av Kevin Tancharoen
Jag gillade verkligen trailern för den här filmen och jag älskade ju TV-serien när jag var mindre, men nu när jag äntligen kommit för mig att se nyinspelningen så är allt bara en stor besvikelse. problemet? Filmen är alldeles för trogen Alan Parkers åttiotalsoriginal. Nä visst, låtarna är nya (alla utom en och signaturen) och historierna och karaktärerna är moderniserade – men precis som i Parkers original så blir det hela lite rörigt och ofokuserat...och här tre varv för mycket. Den blott 22årige MTV-regissören glömmer helt bort att vi behöver engagera oss i någon eller några av karaktärerna för att orka bry oss om varför de ska lyckas eller lida med dem när de misslyckas och här blir alltihopa bara ett lapptäcke av olika scener där det sjungs, dansas, spelas instrument eller bryts ihop. Helt obegripligt och helt oengagerande. Att man kan misslyckas så kapitalt med det här i en värld som just nu älskar idolprogram och Glee är nästan en bedrift i sig.
Com Hems Kundservice
Dels är det grejen att de kan skicka ett "ärendet är avslutat"-mail under de fyra minuter som man har bredband igen efter ett halvt dygns stopp – och sedan när det försvinner igen är ända lösningen att man sitter i 90 minuter (!!) i telefonkö igen (!!) för att berätta för dem att de inte har löst det. Addera sedan till det att de under de här 90 minuterna i telefon inte kan bjuda på någon meningslös musik eller åtminstone bara rösten som berättar att man är nummer 87 i kön. nej, de måste HELA tiden upprepa de tre saker man ska göra med sitt modem innan man kommer fram....för att starta om datorn och starta om modemet prövade nog inte varenda människa över fem års ålder INNAN de satte sig 90 minuter i kö till Com Hem. Suck.
Vit månad i januari
Äsch, det ä'r såklart bara en bra sak att vara lite renlevnadsmänniska innan Melodifestivalturnén – men jag kan sakna att ta ett glas vin till maten eller en öl när vi spelar Buzz. Å andra sidan: det är väl just på grund av sådana känslor som jag behöver en vit januari varje år...

Ungefär så just nu.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ååhh älska Linda Sundblad,, Hon är så otroligt bra,Älskar hennes näst senast låt; To all my girl.. // Jonas