Keane - Perfect Symmetry
Jag tyckte väldigt mycket om Keanes första skiva när den kom. Jag gillade deras "sångare/piano/trummor men inga gitarrer"-grej och blev väldigt upprörd när en polare kallade dem för "bara ännu ett Travis". Vilken förolämpning! Så kom andra skivan och jag blev så besviken. Där fanns ju knappt en enda bra låt.
Hade därför nästan glömt bort bandet när Spiralling dök upp i somras, men plötsligt lät Keane åttiotal och Duran Duran och jag var klart med på noterna igen. Lyckan håller i sig när jag nu på tredje skivan hör spår som Bowie-blingade Better Than This, softa Love is the End eller (bästa spåret) Joshua Tree-härliga kommande singeln Lovers are Losing. Grymt. Resten av spåren blir dock snabbt till bakgrundsmusik och raderas från iPoden. I de låtarna är Keane bara ännu ett Travis.
Inlägg
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar