Läget Just Nu - Vecka 0844

Best Picture Oscar 1928-2008 DVD-box Ny
Jag har fått många fina presenter i mina da'r, men frågan är om inte den här boxen som låg på mitt köksbord i helgen i Göteborg (för att jag lånat ut lägenheten till den gode F2 och hans familj några dagar) är right up there med Sex and the City-boxen som en av de mest överraskande och mest Oswaldskt träffsäkra presenter jag någonsin fått. Vad det är är alltså en gigantisk låda full med ALLA filmer på DVD som vunnit en Oscar för Bästa Film. Någonsin. Alltså allt från Wings som vann 1928 till No Country for Old Men som vann tidigare i år (möjligen med ett litet roligt undantag då Brokeback Mountain av någon anledning fått hoppa in som Bästa Film 2007 istället för Crash...jag antar att killen bakom lådan höll med mig om att fel film vann). Helt galet - och sjukt fantastiskt. Snacka om att jag aldrig kommer vara utan en bra film på väldigt, väldigt länge...för självklart ska alla dessa ses...och snacka om en present som man kommer ha kvar ett bra tag. Tack!
Hösthelg i Göteborg Ny
Middag och teater med FF, skön förmiddag med långpromenad, en sväng på stan för att kolla in vad som är nytt (Göteborg har fått sitt andra Åhléns minsann) och sedan en tjugofemkronorsfalafel och veckans TV (ni vet; ANTM, Grey's, Betty – helgstuff) innan en helkväll med massa bubbel, Stjärnor på Is och dataspel hos A&A. Slutligen en sköndag med megabrunch hemma hos T&A och senare hemfixad pizza med hyr-DVD (jo, jag vet...jag har 80 filmer i en låda...men ändå). Det är en skön helg det!
"Beautiful People" – Komedi på BBC2 2v
Allvarligt... Den här serien är så bra att jag inte ens kan formulera det med ord. Vilken annan serie kan ha ett helt avsnitt som handlar om hur en kille fick sin Posh Spice-docka? Eller i vilken annan serie är "Do people often mistake you for Sonia?" en förolämpning som man kan haspla ur sig till sin sons rektor...som för övrigt har ett förflutet som en "Hill Angel" (det vill säga en av de där halvnakna damerna som Benny Hill sprang efter). Så här roligt har jag inte haft sedan Absolutely Fabulous. Årets absolut bästa nytillskott i min TV-flora (även om de slarvade bort Kylie & Danniis version av ABBAs The Winner Takes it All lite). Ps. Någon undrade om jag visste vem som gjort seriens ledmotiv förra veckan – jajamensan; det är Dan Gillespie Sells och Ian Masterson och låten heter helt enkelt Beautiful People Theme!
"If a Song Could Get Me You" – Singel med Marit Larsen Ny
Fick den här låten i torsdags via mail eftersom någon tyckte den kunde vara bra material för QX Speldosa i november...vilket den såklart hade varit om inte listan redan varit klar (och okej...lite för att den kom i augusti på singel). Nåväl, det är möjligt den hamnar där framöver i vilket fall, men till dess får norska Marit stoltsera med en listplacering här i bloggen istället med sin sköna Dolly Parton-vibbiga höstmys-favorit (som ni självklart kan införskaffa med en gång på iTunes).
"Gossip Girl" Säsong 2 Åt
När Desperate Housewives kom för några år sedan tyckte jag det var så bra att jag kollade på det på lunchen för att jag inte kunde vänta. När jag precis flyttat upp till Stockholm och plöjt hela säsong ett av Grey's Anatomy i ett sträck kunde jag stiga upp tidigare på morgonen för att se ett nytt avsnitt så fort det dykt upp...och just nu är det precis samma sak med Gossip Girl. Serien om de svinrika ungdomarna i New York är utan konkurrens min absoluta favoritserie på TV just nu och tillhör dessutom den sällsynta skara av serier som lyckats vara lika bra – eller kanske till och med bättre – andra säsongen. Ljusår före alla andra ungdomsserier som görs...och gjorts.
PriseXtra på Fridhemsplan Ny"Takin' Back My Love" – Låt med Enrique Iglesias feat Ciara Ny
Okej alla ni Darin-fans som gick bananas när jag skrev att jag inte gillade (gillar) Breathing Your Love – det var ju för att det var så här jag hade hoppats att hans och Kat deLunas låt skulle ha låtit! Poppig och modern med rötterna i den R'n'B som håller på att dö ut, men utan att vara överlastad med nittiotalsljud. Enrique tillhör dessutom knappast mina favoriter (och med tanke att han valt den andra (sämre) av två nya låtar på sin samlingsskiva som singel så finns det lite som talar för att han kommer att göra något som gör honom till en framtida favvis heller) så jag hade varit mycket lyckligare om Idol-tvåan sjungit in den här låten istället... Men nu är det som det är...och då är det Enrique som går för fullt i mina iPodlurar under morgonpromenaderna – inte Darin.
"Mary Poppins" – Musikal på Göteborgsoperan Ny
Okej. jag ska vara ärlig. Hade jag inte fått gå gratis – tack, FF - på den här (som vanligt när det gäller Göteborgsoperan) avskalade uppsättningen av Disneys och Cameron Mackintosh Mary Poppins så hade jag kanske inte varit lika positivt inställd som jag är nu. Det är ju nämligen i huvudsak en barnföreställning och jag är verkligen inte helt bekväm med 2000-talets besatthet av amerikansk, klassisk musikal med gamla showtunes (jag är ju uppväxt med 70 och 80-talets rockmusikaler, Lloyd-Webberisms och politiska teman) – och jag skulle ljuga om jag inte sa att jag tycker det är lite tråkigt med den nya, svenska översättningen som gör att jag inte kan sjunga med i texterna jag och syrran hade på ljudsagakassett när vi var små (det heter faktiskt Superopti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt INTE Superkaffi-ryterflani-sötomaxi-grafiskt). Men, men... Samtidigt är det ju sjukt kul att kolla på den häftiga scenografin där stora, fullskaliga hus åker omkring som radiobilar på scenen (även om två tekniska fel gjorde att alltihopa stanna upp lite olyckligt två gånger), där trettio sotare steppar över tak och där Mary flyger rakt ut i publiken och upp fyra våningar ända upp i taket (jag fick svindel bara hon flög förbi oss på första balkong). Sådant går jag igång på. Så en trevlig kväll på Operan blev det helt klart ändå.
Höstpromenader Ny
Det är något oerhört vykortsmässigt att traska genom orange löv under en klarblå himmel en isande kall höstdag. Det är kanske inte lika idylliskt en stormig iskall Stockholmsmorgon klockan 5.45, men det har även det sin charm.
"South Park" Säsong 12 Ny
Jag nämner South Park märkligt sällan här i bloggen med tanke på att jag ser det varje vecka, men faktum är ju att efter tolv år på TV så är stunderna av genialitet allt färre och färre – för att inte tala om sällsyntheten av hela, lyckade avsnitt. But hey, när det väl dyker upp ett så är jag inte sen att hylla det här på listan...och förra veckans första del i ett dubbelavsnitt var verkligen SÅ roligt. Att ingen tidigare drivit med Peruanska panflöjtsband (och att de försöker ta över jorden) känns faktiskt ganska konstigt...och att kombinerade det med att de egentligen skyddar oss från gigantiska marsvin som annars anfaller "Cloverfield-style" är helt enkelt genialt.





"Little Big Planet" Spelsuccé för PS3
Jajamensan! Jag som inte äger en enda spelkonsol (men nu har jag nog slutligen bestämt mig för att när jag så småningom startar upp mitt liv i EN lägenhet så blir det förmodligen ett PS3-inköp direkt) och i stort sett aldrig spelar dataspel (om det inte är SingStar på fyllan eller Scene It/Buzz med grabbarna) har spelat höstens (årets?) stora spelhajp trots att det drogs tillbaka och inte lanserades som planerat i veckan på grund av problem med musiken (nån sjöng om Muhammed nånstans)...och ja...det är faktiskt ganska beroendeframkallande. Nu hann jag bara spela ungefär två banor (och hade väldiga problem med en kloss och en gunghäst) så jag har nog egentligen inte förstått vad det går ut på och blev egentligen mest frustrerad över att jag har så dålig hand med kontrollerna spelnovis som jag är...men på den tiden hann jag åtminstone bli kär i min lilla söta sockboy och världen han bor. Idén är superenkel...man kutar runt som i Mario Bros/Donkey Kong (whatever) och plockar saker – men charmen ligger i att man kan vara flera, bygga egna banor, besöka andras...och att allt är så sjukt gulligt och sött att man nästan får hål i tänderna på kuppen. Jag längtar redan tills jag får låna A&As spel igen och leka lite...eller tills det släpps offentligt och jag kan köpa mig ett eget.
"Margot at the Wedding" – Film av Noah Baumbach
Även om jag tyckte den var väldigt bra så var jag inte en av dem som utropade att The Squid and the Whale var det bästa som hänt biograferna när den dök upp 2006. den var bra. Punkt. När jag nu ser Noah Baumbach fortsätta göra upp med sina intellektuella hyperneurotiska föräldrar i den här filmen (där Nicole Kidmans Margot dyker upp hos sin syster efter en lång tids ignorerande, då syrran ska gifta sig med en looser) så är det fortfarande rätt bra – men den här gången nästan omöjligt att tycka om, eftersom karaktärerna är så självupptagna och jobbiga att jag blir helt kollrig. Jodå. Visst är det samtidigt sjukt välskrivet och galet fascinerande på sitt sätt – och har man glömt bort hur bra Kidman faktiskt kan vara som skådis (för att inte tala om Jennifer Jason Leigh) så blir man påmind här – men det är några väldigt pratiga nittio minuter vi blir serverade...om än ganska roliga stundtals...och inte mycket händer heller.





Träningsvärk
Mina vänner säger alltid att jag inte ska klaga över träningsvärk eftersom det är ett tecken på att man gjort något bra och nyttigt. Hm. Well. Om du har sjukt ont i rygg och axlar för att du burit fyra fullastade påsar med tidningar och returglas i tjugominuter till en återvinningsstation då? Möjligen bra...men nyttigt? Nä. det är bara ondska i muskelform.
"Silly Really" – Ny Singel med Per Gessle
Nä, det är faktiskt inte så förutsägbart som det kan verka att Gessle hamnar på den här delen av listan. Jag tillhör inte människorna som slentrianmässigt sågar honom...faktiskt...men med det sagt så ska det sägas att det ändå är ett bra tag sedan han gjorde något som jag tyckte riktigt mycket om. Kanske hade jag en liten, liten förhoppning om att nya skivan skulle vara något jag kunde gilla när han nu bestämt sig för att lämna de svenska poptexterna och singer-songwriter-ambitionerna för att bli lite mera pop-Per igen...men nä...det blir nog inte så. Visst, produktionen är väl okej med sitt åttiotalsenkla blippande och verserna duger också – men för att vara en Gessle-refräng så är Silly Really sällsynt platt. Blir verkligen det här en hit ens i det ständigt förlåtande och GylleneTider-rusiga Sverige? Tveksamt. Och jag säger det igen: Gessle borde snart släppa det här med artisteriet själv, hitta en oupptäckt ung talang och börja skriva åt någon annan. DÄR finns hans stora framtida chans till topplisteettor numera.
"Heroes" – TV-serie på NBC
Allvarligt? Vad var det som hände här egentligen? Serien vars pilot jag var den enda som inte gillade, men som sedan blev en stor favorit, kraschade redan andra säsongen likt Peter Petrelli i tidigare nämnda pilotavsnitt – och har nu under sin tredje säsong förvandlats till en helt obegriplig (och framförallt orimligt ointressant) orgie i tidsresor och ett aldrig sinande flöde av nya skurkar . Och Sylar är snäll! Hallå... Den här serien är förvisad till en mapp långt. långt ned i filstrukturen på min dator och får inte komma fram förrän den klippts sig och skaffat en inriktning och ett syfte igen.
Lövhalka
Jag förstår att det drabbar spårvagnar i stor utsträckning, men att tunnelbanan som går mestadels under mark när jag åker med den också blir sjukt försenad är ju sådär. Värst är ändå när det drabbar en själv under skorna när man promenerar – eller när man sitter i ett X2000 som rusar fram med 200km/h och som man plötsligt känner bara gliiiider fram när det försöker bromsa.
Köra fingret i en rakhyvel
Om ni lever ert liv med era toalettgrejer i en liten badrumsväska (vilket jag gör sedan tre år tillbaka – dubbel uppsättning...vad är det?) så kan jag rekommendera att inte bara köra ned handen i den och leta efter huvudvärkstabletter ifall det dessutom ligger en rakhyvel i den.

Ungefär så just nu.