03 mars 2007

God Morgon!

a.k.a Personliga Lördagskortiar

Tyckte det var en passande titel på ett inlägg den här dagen då kvällens Andra Chansen förväntas kunna handla om sju andra bidrag…men inte Uno&Irmas låt.

Tala inte om det för någon, men min frukost bestod av en latte och en (himmelskt god) citron muffin från 7Eleven. Verkligen inte alls min stil…men därför härligt befriande. Och gott.

Jag har glömt att berätta om min TV-debut här i bloggen insåg jag just… Hade hoppats kunna konvertera det till avi och lägga upp det på YouTube (TV-bolaget uppmanade oss i stort sett att göra det) men jag får fan inte kläm på hur jag ska göra (trots ett gäng nedladdade program). Hjälp! I övrigt kan man säga att jag faktiskt inte skäms alls (vilket erfarenhetsmässigt är ganska ovanligt när man ser/hör sig själv i min värld) även om jag hade den sämsta placeringen eftersom jag tvingades sitta i profil hela tiden och jag gillar INTE min näsa i profil…och så var Ronny (såklart…mannen är för fan journalistutbildad) mycket bättre än vad jag var. Men annars så var det okej. Ah, förutom att vi var alldeles för elaka mot Cosmo4 båda två då. Det ångrar jag nästan mest.

Anna Wahlgren är kär i en kvinna (från min gamla hemstad Karlskrona, by the way...men det betyder för GUDS SKULL inte att hon är lesbisk deklarerar hon samtidigt. Okej... Själv har jag glasögon med det betyder för GUDS SKULL inte att jag är närsynt.

Lite av charmen med originalbidraget försvinner när man gör om den till en "riktig" låt i After Darks (Åh) När Ni Tar Saken I Egna Händer (SoundFactory Radio Remix). Ett helt nödvändigt iTunesköp för den schlagertokige, dock!

Köpte svenska dagbladet och insåg hur mycket jag saknade just den tidningen. Kom på att den om något känns väldigt Stockholm för mig, och att jag nog ska försöka skaffa den den här våren också. Sen bläddrade jag fram Kristin Lundells krönika där hon jämför Mika med James Blunt…och så var jag inte så säker längre.

Men hallå! NU drar Expressen paralleller till A Clockwork Orange. Välkommen in i spelet – eller läser ni Schlagerbloggen, månne??

Under ungefär 30 sekunder – som en sådan där plötslig rysning eller kall kår – insåg jag idag varför jag bor i Stockholm. Under 30 sekunder fick jag nämligen exakt den där känslan som jag hade förra våren när äckelsmutsen börjat släppa sitt grepp om gatorna – att Stockholm är en (om än liten, liten) storstad som man kan få Londonvibbar av. Stod där med min latte utan för "mitt" gamla 7Eleven (och min förra högt älskade andrahandslägenhet) och tänkte tillbaka på mars/april 2006 då jag promenerade morgonpromenader runt Stureplan med Pipettes i lurarna, hade lärt känna T (och R1 lite mer) och insåg att man skulle kunna skapa sig ett liv här också. Sedan försvann det igen – men jag har nu stora förhoppningar om att det bara är vädret och mörkret som knäckt mig under fyra månader. Snart är det över – då kan man börja träna, leva och skratta lite igen!

Nu ska jag fortsätta min dag med att bara ligga i soffan, kanske promenera ned till Hötorget för lite inköp av blommor, käka en semla med syrran…och sen kolla Andra Chansen med schlagervänner för vidare transport till Lino där favvo-Edward för första gången får spela ALLA årets 32 bidrag!

R&Rs Schlagerblogg goes dansgolvet hela natten kan jag så gott som lova. Vi ses väl där?

1 kommentar:

Kim da Costa sa...

Tyvärr ses vi inte där ikväll. Kanske nästa vecka.
Kyss.