Filmrecension: A History of Violence

A History of Violence
David Cronenberg, USA

Tom lever ett lyckligt liv med fru och två barn. Sonen är visserligen lite mobbad i skolan, men han står emot ganska bra. En dag kommer två yrkesmördare in på Toms restaurang och tar en kvinna i personalen som gisslan. Till allas glädje (och förvåning) lyckas Tom övermanna och ha ihjäl de åda mördarna och blir stadens hjälte. Allt är frid och fröjd tills ett gäng gangsters dyker upp på restaurangen och kallar Tom för Joey och hävdar att han skall följa med dem hem till Philadelphia. När han vägrar börjar de trakassera hans familj – en familj som det långsamt (eller snarare chockerande snabbt) börjar gå upp för att deras far kanske inte riktigt är den han utger sig för att vara, utan snarare en man med en våldsam historia.

Ytligt har filmen nästan samma handling som Renny Harlins film "A Long Kiss Goodnight" med en gurkhackande Geena Davids…men där Harlins film mynnade ut i en ganska ytlig actionhistoria att käka popcorn till, så är Cronenbergs film mera en studie i hur man reagerar när ens förflutna hinner i kapp en och när man inser att den man litat på mest i välden är någon helt annan än han sagt. För att vara en Cronenberg film är den (nästan) fri från inälvor och blodig action och skådespeleriet är istället filmens viktigaste ingrediens. Lyckligtvis är det lysande; Viggo Mortensen och (den alltid lika bra) Maria Bello är väldigt trovärdiga i huvudrollerna, och William Hurt stjäl hela filmen när han dyker upp i ungefär tio minuter på slutet.
Det som stör mig mest med filmen är (förvånande nog) Howard Shores musik. Shores symfoniska och pampiga toner som var så rätt i "Sagan om Ringen"-triologin känns nämligen helt malplace i denna lågmälda film. Man liksom bara väntar på att orcherna ska hoppa fram bakom Viggo Mortensen när han egentligen bara vill ligga med sin fru…
Sammanfattningsvis så tycker jag att filmen inte riktigt är det mästerverk som många kritiker ville få den till när den hade premiär, men att den är klart sevärd för sitt skådespeleri (och sin behagliga längd på en och en halv timme).

Betyg: 7 Krossade Halsar av 10 möjliga
.