Wonderwalldrömmar

Oasis Wonderwall på P3.

Jag vet att den är uttjatad - inte minst på grund av det här som hände mig ifjol - men samtidigt är det som en stor handduk indränkt i sentamentalitet (över en hur-kul-tid-som-helst som aldrig kommer tillbaka) träffar mig som en pisksnärt i ett omklädningsrum för tonårspojkar...

...Liams släpiga röst får min mage att knyta sig...och jag är 23 istället för 33...och jag har just gjort lumpen, kommit tillbaka till Chalmers efter ett års studieuppehåll och precis lärt känna gänget jag skall jobba idéellt med i ett år och ta hand om de nyanlända V-studenterna (ett gäng där jag fortfarande kallar tre stycken mina bästa vänner och fortfarande tror jag känner de andra tre fast jag inte sett två av dem på typ två år). Det enda som snurrar i Plerum är britpop. Blur. Oasis. Pulp. Suede. Kanske framförallt Suede. Och REMs "Leave" och en väldig massa Kent. Å så ZZ Top och Torsson såklart. Och...

...nu har Oasis blivit årets ESC-bidrag "Moja Stickla". Africa Paprika!
Snacka om att kastas brutalt tillbaka i nutiden. Men det var skönt en stund.