Jag älskar det nutida amerikanska TV-klimatet – det kommer knappast som en nyhet för någon som läser den här bloggen. Dess kreativitet, att stora skådespelare lockas dit av smarta och innovativa manus istället för till filmen, etcetera etcetera…
…men det är en trend som jag verkligen inte gillar alls:
Trenden att ta bort vinjetten med det medföljande (tidigare obligatoriska) musikaliska temat!
Jag älskar ju TV-intron...
När jag var mindre hade jag ett VHS-band där jag spelade in musikvideos från TV (lite som ett blandband) och när man kollar på dem idag så kan det rätt vad det är dyka upp ett TV-intro bland all Kylie, Madonna och hemmagjorda-svenska-videos-från-Listan.
Jag spelade nämligen in mina favoriter (som typ Lagens Änglar) för att kunna kolla på dem när jag ville...och visst…teater var mitt stora intresse då så någonstans fanns det väl en dröm att någon gång få vara med i en vinjett själv och kanske få vända på huvudet så där dramatiskt och coolt som Brandon, Brenda och de andra i Beverly Hills.
Just huvudvändningen – eller i alla fall visandet av de reguljära skådespelarna – vinjetten väl kanske den största klassikern av dem alla. Från 70/80tals favoriter som Dallas, Dynastin och Falcon Crest via nittiotalets Melrose och Beverly Hills, till dagens Gilmore Girls och Americas Next Top Model.
Ett annat syfte med vinjetten är ju att sätta folk i rätt stämning för serien. Six Feet Under var ju ett strålande exempel på det, i Sex and the City fick vi ett blått läckert Manhattan, och det mest glimrande exemplet i år är väl Dexter där extrema närbilder på vardagliga morgonsysslor känns långt mycket blodigare än vad de är.
Cityakuten valde en annan väg – men med samma syfte – då de har…hade (en av serierna som följt nya trenden och plockat bort sin vinjett numera) en otroligt snygg signaturmelodi som blandade ljud som fick en att tänka på hjärtslag och sjukhusapparatur, vilket även kan sägas om svenska Rederiet. En vinjett som på slutet var långt mycket bättre än serien den inledde.
En av nycklarna till en riktig bra vinjett är ju faktiskt en schyst trudelutt till signaturmelodi. Detta tog sig sitt mest extrema uttryck på nittiotalet då ledmotiven till Twin Peaks, Friends, Arkiv X och Ally McBeal (för att nämna några) låg på listorna och spelade på dansgolven. Finns det några sådana idag? Den sista var väl Sopranos?
Man kan också ta en redan befintlig låt som House eller CSI. CSI-serierna har ju förövrigt gjort en liten gimmick av sina signaturer, då alla tre serierna i franchisen har låtar av The Who.
Man kan också dansa sig igenom sin vinjett…
Flera kända kompositörer har varit inne och pillat på vinjettområdet. Anledningen till att jag hittade Desperate Housewives efter bara två sända avsnitt i USA (det var där någonstans mitt gigantiska nedladdningsintresse av TV startade) var just att en av mina favorit kompositörer (Danny Elfman) hade gjort vinjetten (han har även gjort Simpsons klassiska trudelutt) – en vinjett som förövrigt också är helt genial där den snabbt radar upp hemmafruar genom tiderna med hjälp av klassiska konstverk.
Idag är ju alltså trenden att ta bort signaturerna helt. TV-bolagen tror att folk tappar intresset och byter kanal och klämmer hellre in 30 sek mera drama eller reklam istället. Jag inbillar mig att allting startade när J.J. Abrams (som ju skrev en fantastisk signatur till Alias...en av senare år favoriter hos mig...speciellt under säsong 4 när man fick se Syd i massor av förklädnader på väldigt kort tid) bestämde sig för att ta bort signaturen till Lost helt (eller okej…den är väl kanske 7-8 sekunder) och det funkade…för många av årets nya serier (bortsett från tex tidigare nämnda Dexter och The Class) är det inte många som förärats en riktig signatur. Heroes är tillexempel väldigt Lost-like-kort, Ugly Betty har en (iofs ganska snygg) 10-15sekundare, E.R och Grey’s Anatomy har tagit bort sina i stort sett helt…och Studio 60 som jag hade väldiga förhoppningar om efter piloten fick inte heller någon.
Trist, trist, trist tycker Oswald och lämnar härmed in en protest och ett upprop att huvudvändningarna ska komma tillbaka. Jag har ju inte fått vara med i någon serie än!
Så. Vad har ni för favoriter bland skogen av roliga TV-vinjetter?
Jag har ju inte räknat upp de riktiga gamla klassikerna här…som Snobbar som Jobbar, Helgonet, Bröderna Cartwright, Machahan…och min absoluta vinjettfavorit någonsin: Mission:Impossible (som jag tyvärr inte hittade på YouTube.
Men vilka mer självklara har jag glömt?
-
9 kommentarer:
Jag skulle vilja ha med
"Little boxes, made of chocolate..." från Weeds. Den är helt omöjlig att släppa, den fastnar som tuggummi =)
AW i GBG i em??
Å, Dynastins vinjett var ju så härlig med de gula staplarna. Wow.
Jag har inget egentligt förhållande till vinjetter - mer än att de är en stor, verkligen stor, nostalgichock. Jag kan bli helt salig när jag hör signaturmeldin till Dallas, Falcon Crest eller Varuhuset.
Jag har inte lyssnat på alla du lagt upp, men en hel del. Och det går nästan för mig...
Men du glömde Melrose Place va?
Vilken som är bäst kan jag omöjligt avgöra, just för att de är så mycket nostalgi.
Men jag har har faktiskt signaturen till LA Law som mobilsignal. Det är möjligt att det ger en hint... =)
Lilla huset på prärien borde nämnas bland de klassiska vinjetterna, både för den trallvänliga musiken OCH scenen där de springer med armarna utsträckta i grässlänten...
... Och när lillasystern ramlar i gräset...;-)
Eller vinjetten till barnprogrammen när man var liten, nån fult tecknad tjej som gick på lina ackompanjerad av nån psykopatisk flöjtmusik. "Barnprogram i TV-tvååå" eller vad det nu var dom sjöng.
Ooh, visst har du missat några. "Skönheten och odjuret" till exempel? En av dom där fantastiska vinjetterna som redogör för hela grundstoryn inför varje avsnitt. Såna som inte görs längre... Ok, kanske inte lika klassisk, men det beror väl lite på vilken årgång man är.
Kolla in nostalgilistan på min blogg!
*hahaha*
När jag samlade på missa vinjetter innan jag skrev inlägget så ingick faktiskt både Skönheten och Odjuret och Alf ibland dem! :)
De lyckades inte klara sista granskningen, dock...
...men visst är det nostagi av stora mått!
Hej
Har du sett lillasyster produktions vinjett för svts valprogram?
Den är riktigt snygg tycker jag.
Den ligger på www.lillasyster.se
Skicka en kommentar