02 februari 2010

Läget Just Nu - Vecka 1005




Göteborgs Internationella Filmfestival 2010 Ny
Jag verkligen älskar filmfestivalen. Jag älskar stämningen, jag älskar att få se film på Draken, jag älskar att så många av mina vänner och kollegor ser massa olika filmer så vika byta tips eller gå tillsammans och jag älskar att bara riktigt vältra mig i bilder från olika länder flera dagar i sträck. Det är lite sjukt, men att se så mycket film som inte är gjort enligt Hollywood-mallen är lite som att sluta äta kolhydrater – tillslut överreagerar man på minsta lilla gnutta socker (även om man vet man kommer äta godis om några veckor igen). I år älskar jag dessutom den söta lilla vinjetten med drak-fostret… Alla mina recensioner från GIFF2010 hittar ni om ni klickar HÄR.
"Lebanon" – Film av Samuel Maoz Ny
En Das Boot i ens tridsvagn. En klastrofobisk, illaluktande helvetesresa som i början kan vara en av de bästa krigsskildringar jag sett och som sedan ger en bra bild av fältkoma och total hopplöshet. Smutsigt, grynigt, men med ett suveränt bildspråk där allting utanför vagnen ses genom det kikarsikte som regissörens alterego har att styra. Fyra heta, smutsiga karlar på ett minimalt utrymme kan utgör filmfestivalens bästa film och därmed säkerligen också vara en av årets allra bästa.
"Un prophète" – Film av Jacques Audiard Ny
Om man som jag älskar både bra fängelsefilmer och dito maffiafilmer så är det här såklart lite julafton. En spännande, intressant, actionfylld, rå, smutsig, brutal och fängslande film som får de svenska Johan Falk-filmerna att kännas som sagovarianten av Åsa-Nisse.
FFs hemlagade lasange Ny
Lasange är förmodligen den maträtt jag skulle fylla i under "Favoritmat"-rubriken i en Mina Vänner-bok, och det absolut lättaste sättet att vinna över mig på sin sida om man vill imponera med mat. Men självklart måste den vara bra gjord i så fall, och FFs variant jag fick smaka i förra veckan var ungefär perfektion. Jag var hur mätt som helst när jag mötte min gigantiska bit…och jag tog ändå en till. Det finns vissa stunder som det är förbjudet att fundera över fetma.
"Skins" – Säsong 4 Ny
Världens bästa ungdomsserie är tillbaka och fjäde säsongen följer samma gäng som i den succéartade föregångaren. Första avsnittet började i samma härliga stil med ett dödsfall på grund av droger (ett dödsfall verkar vara kunna vara något som kommer följa som en röd tråd genom den här säsongen), minst två heta sexscener där en person var samma men hade bytt ut sin partner och självklart även en liten dos slagsmål, popkulturella referenser och arga vuxna. Oemotstånndlig TV mitt i brinnande filmfestival.



"A Single Man" – Film av Tom Ford Ny
Storyn må vara enkel, och den extremt vackra ytan gör att jag kanske inte tycker riktigt lika synd om Colin Firths välspelade George som jag borde, men färgarbetet, en lysande Julianne Moore, en snygg Nicholas Hoult (som ju slog igenom i Skins två första säsonger för att återkoppla till förra listplaceringen) och denna underbart vackra yta gör det här till en otroligt cool filmupplevelse. Självklart bäst upplev i sveriges vackraste biosalong; Draken på Järntorget i Göteborg.
"Ander" – Film av Roberto Castón Ny
En långsam, spansk variant på Brokeback Mountain, dock lite mindre tvålfager, förutsägbar och inte lika mycket en tragedi. Ett väldigt lugnt tempo och en nästan spontan användning av kameran stundtals adderar bara till en riktigt trevlig bioupplevelse i homogenren.
"Applause" – Film av Martin Zandvliet Ny
Handkamera, lågbudget och blåfilter – men Paprika Steen spelar ändå röven av de flesta när hon gjuter lite kött och blod i den gamla skådespelerskahysterika-klyschan. Småtragiskt, småroligt, helgjutet.
"Sebbe" - Film av Babak Najafi Ny
Svensk diskbänksrealism som visar en "helsvensk" underklass som vi inte är vana vid att se på svensk film. Visst är situationen totalvidrig för stackars Sebbe som mobbas och har en småalkad morsa, men här finns ändå så mycket värme och naturliga relationer mellan karaktärerna (även mellan mobbare och offer) att jag har svårt att inte tycka om det.
"Cracks" – Film av Jordan Scott Ny
Eva Green är verkligen ingen stor skådespelerska och hennes neurotiska lärarinna med pedofila, lesbiska tendenser blir lite väl fylld av klyschor och manér ibland för jag ska köpa det. Men storyn är ändå tillräckligt oförutsägbar (och de unga tjejerna är smått briljanta) för att det här ändå ska vara riktigt sevärt.




"The Lovely Bones" – Film av Peter Jackson
Jag var rätt besviken på den här filmen där en fjortonårig flicka mördas under tidigt sjuttiotal och sedan fastnar i någon form av magiskt mellanland mellan himmelen och jordelivet, där hon blickar ned på sina sörjande föräldrar och syskon och försöker få dem att förstå att det är grannen som är mördaren, och gick rätt hårt åt den i min recension förra tisdagen. Faktum är dock att den inte är en total katastrof, utan den faktiskt är välspelad, småspännande, oftast ganska snygg och har några riktigt bra stunder. Budskapet är däremot väldigt luddigt, engagemanget och känslorna svåra att hitta och det känns inte riktigt som om hjärtat varit med när det här – som kunde blivit en ganska mörk, otäck och bra film – blev till.
"Spring fever" – Film av Lou Ye
Jag var ganska så skeptisk till den här filmen när jag lämnade salongen, men efteråt så har jag kommit på att jag tycker det här triangeldramat som helt plötsligt blev ett annat triangeldrama som sen blev en roadmovie för att tillsist handla om att det gäller att hålla kvar den rätte för annars kommer han aldrig tillbaka riktigt okej.




"Bellamy" – Film av Claude Chabrol

Självklart dyker det alltid upp dåliga filmer på filmfestivalen, men frågan är om jag någonsin sett något så otroligt meningslöst som den här trista snacksoppan av Claude Chabrol med Gérard Depardieu. Jag hade hoppats på något Hitchcockskt, eller möjligen en något snackigare mer konstnärlig Wallanderfilm…men allt jag fick var en fullständigt meningslös historia, aptråkigt och finesslöst filmat med oändliga dialoger på franska som inte gav någonting alls. Filmer får för mig gärna vara konstnärliga eller hyperkommeriella eller udda eller oväntade…men de får aldrig aldrig vara förutsägbara och absolut aldrig nånsin dödstråkiga.
Min besatthet av semlor
Jag går nu in i den mest fettfyllda och träningslösa perioden på hela året. Vi syns på andra sidan! Då blir det Viktklubb och kolhydratförbud ännu en gång.
Vintern 2010
Jo, jag gillar snö. Men när det aldrig slutar komma och all lokaltrafik och SJ-trafik känns lika svårtippad som den där 177 miljonerna jag jagat på Lotto i ett år nu, så är det faktiskt inte roligt längre.

Ungefär så just nu.

Inga kommentarer: