Oswalds Popcorn: Läget Just Nu

London Ny
Så fick jag äntligen med mig hela gänget till London, och det blev precis som jag hoppades. De allra bästa bitarna kan ni läsa om på egna poster nedan, men där saknas alla de där små sakerna som gör att man minns en resa som något väldigt lyckad för all framtid (men som man kanske inte kan sätta fingret på så här precis efteråt). Alla pints med London Pride i sällskap med FF och Johan (främst – vi splittade gänget under dagarna), den sjungande promenaden hem i ösregnet efter G-A-Y och X-Factor Rachel live, alla otaliga Starbucks Eggnog alt. Gingerbread lattes, den kollektiva lyckan över våra Oystercard, brittiska frukostar och otaliga publuncher med favoriten Bangers&Mash, min roliga (och helt onödiga) jacka som typ bara jag tyckte var kalasfin, Agnes på väggarna på GAY-bar, FFs och mina blinkande turistfällor till martiniglas på Pricilla, strosa omkring på Westfield, den mysiga puben som dök upp i precis rätt tid efter Primark, glädjeskriken (och den maniska shoppingglädjen) av alla julsaker på brittiska Lagerhaus-varianten Paperchase, min lycka över den fantastiska medvinden hem så flygresan bara tog typ 85 minuter... Allt det. Lite till. Och allt som kommer nedan. Det var en bra resa!
"The Fame Monster" – Bonusalbum med Lady GaGa Ny
Jag är allmänt superkär i Lady Gaga just nu och i allt hon gör: Singeln Bad Romance kan vara en av årets bästa poplåtar, videon är fullständigt superb, och nu när hon släpper en re-release av sin succéskiva så väljer hon inte att bara göra det med pianoversionen av Pokerface och nån mix, utan istället med ett helt nytt knippe med låtar: det läckta spåret Dance in the Dark som en superskön blinkning till Madonnas Vouge (utan några större egentliga likheter), den Zorro/Fernando-inspirerade Alejandro i all sin midtempoglans, det åttiotalssyntblingade titelspåret och telefonduetten med Beyonce (smart duettval dessutom). Otroligt snyggt gjort. Jag ser Lady Gaga som en indikation på att ett RnB-tyngt decennium nu äntligen är slut och att den extravaganta popstjärnan kommer att göra en grandios comeback på 10-talet! Ingen kan vara gladare än jag över det! En av årets bästa skivor?
"Pricilla" – Världens mest påkostade dragshow? Ny
När jag var yngre var jag aldrig i London. Då var jag däremot en riktig musikalbög. När jag sedan började åka dit så gick fortfarande samma musikaler (ungefär) men då hade jag tröttnat. Så jag såg Mamma Mia! två gånger (och den där häxmusikalen med Jöback som gick i typ en vecka) och så var det nog med det. Nu har jag för första gången på evigheter gjort slag i saken och sett en av de senaste tillskotten i West End – och det var faktiskt riktigt, riktigt trevligt. Jovars, det är en turistfälla med svindyr sprit och galna priser på biljetterna, men att se just Pricilla med sex av sina bögpolare är ju nästan ett måste. Den suveräna filmen (har ni inte sett den är det en miss i er allmänbildning) har lyfts över nästan ord för ord till scen (men ABBA har bytts ut mot Kylie av rättighetsskäl…och inte mig emot såklart) och ingen ny musik har skrivits, utan istället har man anammat tidens stora musikaltrend (Mamma Mia!, We Will Rock You etc) att ta befintliga låtar och låta de krypa ihop med handlingen…och här har man självklart valt varenda gaydiscohit som finns (I Will Survive, Go West, Finally etc) och slängt in så mycket glitter, smart scenografi (när bussen målas rosa lyses den upp av små, små dioder när penslarna rör den) och så hysteriska kostymer att man nästan tappar andan. Fullständigt harmlöst, väldigt bögklyschigt – men ändå så extremt kitchigt och med en alldeles lysande Bernadette i centrum – att det med råge motiverar biljettpriset.
"SuperDry" – Ny favoritaffär Ny
Man kan undra om det är jag som förändras eller om det butikerna som ändrar sitt utbud – men faktum är att de ställen jag ”måste” besöka för att spendera mina tusenlappar när jag är i den brittiska huvudstaden förändras varje gång. När jag började åka dit var det mycket FCUK. Och Next (som jag undviker helt numera). Och Urban Outfitters. Därefter (och fortfarande) har det varit mycket River Island – som kanske fortfarande måste räknas som min absoluta favorit, men kedjan fick ju en egen post här på listan efter resan i somras och någon måtta får det ju vara – och Selfridges (Londons bästa varuhus i mina ögon) och på senare tid Bench, Primark (strumporna och barnkläderna) och det gigantiska köpcentrumet Westfield som varit ställen som jag såklart alltid måste besöka. Men det absoluta favoritstället just nu är SuperDry. Små filialer finns på nämnda Selfridges och House of Fraiser – men det är den nästan gömda källarbutiken i Covent Garden som är den största anledningen till att min plånbok töms. Tänk Abercrombie innan de fick storhetsvansinne…fast med bättre kvalité och skönare kläder (dock inga nakna småpojkar). Svinsnygga rutiga skjortor och coola jackor blandas med rugbytröja-möter-piké-tröjor och grymma mjukisbyxor – allt till ett pris som är mer än överkomligt. Mitt bästa tips!
"Ping Pong " (fantastiska cocktails och dimsums) & "Carlucci’s" (fantastisk italiensk mat) Ny
Tipset om Ping Pong från favvo-P i somras funkade alldeles utmärkt i november också. En supergod drink tillsammans med Kris och Andrea fick bli en välbehövlig lördagspaus i SoHo och efter en söndag som aldrig tog slut så var det underbart att återsamla hela gänget vid niotiden för en uppsjö av fantastiska dim sums i Fitzrovia. Är ni dock mera sugen på italienskt så ska ni leta upp alldeles glimrande kedjan Carlucci’s (tack för tipset Andrea!) som har otroligt bra italiensk mat för att vara en kedja (och ligga på de mest turisttäta platserna så man egentligen tror man ska bli lurad och serverad nån burksås). Ett besök på något av ställena rekommenderas varmt! Gå gärna på båda om ni är där en weekend. Vill ni dessutom testa indiska tapas så är tipset Imli i SoHo.
"Pop Life" – Utställning på Tate Modern Ny
Tate Modern har på något sätt blivit mitt favoritmuseum i världen. Jag älskar byggnaden (och tycker det är superhäftigt att de ska bygga till ett gigantiskt nytt torn), jag älskar shopen (inte helt oviktigt) och jag tycker om väldigt mycket av det de visar i sina fasta utställningar. Det är en typ av konst jag går igång på – även om jag aldrig skulle på något sätt påstå att jag kan eller förstår den. Just nu ställs några av den moderna tidens största popkonstnärer (Warhol, Hirst, Koons, Haring mfl) ut i en specialutställning, och självklart var jag tvungen att kolla in det…och det var riktigt bra. Jäkligt intressant och bra presenterat, i kombination med mycket konstigt, obegripligt och genialt. Väl värt ett besök för de som inte redan har full koll på sina samtida popkonstnärer.
"X-Factor/Xtra-Factor" – Storbritanniens största musiktävling 12v
Jag snor ett citat från min gode vän Johan: "Känslan av att se X-Factor live på G-A-Y Bar med en massa brittiska bögar är nog det närmaste jag kan komma att förstå känslan av att se fotboll live på en pub med massa intresserade heteros". Alldeles lysande talang-TV fortfarande, som självklart helst ska upplevas på plats i UK när man fått (så gott som alla) sina vänner lika besatta av serien som en själv. Och skönt att Simon äntligen blev av med en adept (och att det var Jamie). Nu ska vi bara bli av med Lloyd och tvillingarna också så kan vi börja diskutera och spekulera i vinnaren på riktigt.
"2012" – Film av Roland Emmerich Ny
Att gå på bio i en av Leicester Squares gigantiska salonger är alltid en upplevelse och jag ska erkänna att det säkert gjorde sitt till för att jag (till skillnad från många av mina vänner) tyckte den här filmen var en rätt uthärdlig förstörelsefrossa. Jodå, alla de vanliga kräkframkallande klyschorna fanns där (den starke amerikanske presidenten, hunden som alltid klarar sig, overklighet upphöjt till tvåtusen, det förutbestämda kärleksparet från ruta ett) men när man ser en sådan här actionidioti så förväntar man sig ju något helt annat än smart story och karaktärer med djup. Typ som när man ser porr. Utgången är bara (förhoppningsvis) lite annorlunda. På TV hemma (där den väl lär vevas ett antal gånger så småningom - inte minst det år den handlar om) så tror jag dock allting går förlorat och det blir fullständigt omöjligt at titta på. På bio just nu? Popcornfilmernas popcornfilm om man går i gång på fallande hus och Titanic + Day After Tomorrow möter alla andra katastroffilmer som någonsin gjorts.
G-A-Y Bar Ny
Jag är inte riktigt övertygad om nya G-A-Y på Heaven…den gamla (numera fullständigt raderade) lokalen vid Tottenham Court Road var klart bättre…även om Kylie + ballongregn så klart alltid fungerar. Men lillebrorstället G-A-Y Bar är fortfarande ett föredöme för hur jag vill ha mina bögbarer. Lagom stort, videojukebox och fantastiska videos spelades på väggarna (pure pop!) och kannor med drinkar (döpta efter medlemmarna i X-Factorjuryn). När tar nån konceptet till Sverige? De där som egentligen skulle vilja lyssna på pop när de går ut – men nu nöjer sig med schlager – skulle älska det.
"Ullared" – Ny dokumentärsuccé på Kanal 5 2v
Jag håller med båda sidor i Ullaredsdebatten: I vissa fall känner jag tydligt att ett coolt team från Stockholm gett sig fan på att skildra lantisar som de ser ut i Killinggängets version, i andra fall känner jag bara att ”precis så här är ju folk på landsbygden”. På riktigt. De skiter fullständigt i om det anses ocoolt eller fult att bo på camping och shoppa all sin inredning på Ullared, bara de har kul, det är billigt och de mår bra. I vilket fall är det fängslande TV (inte minst för skämskuddens bergodalbaneresa under varje avsnitt) och jag tycker dessutom det är skoj att se Kanal 5 på veckans tittartopp där SVT och Tv4 sedan länge haft monopol.

Positiva hälsoundersökningar
Nä, det är klart att det är fantastiskt att få veta att ens blodsocker och blodfetter är perfekta, att blodtrycket är suveränt och att kolestrolet kan ställas ut som visningsexemplar… Men som hypokondriker börjar man ju såklart bli misstänksam om man plötsligt har vuxit två centimeter vid 36 år ålder och ens vilopuls är så låg att de säger ”du måste träna en hel del, va?” samtidigt som man vet att man är värsta soffpotatisen som inte använt sitt SATS-kort på två veckor. Provocerande bra resultat är fanimej nästan värre än om de sagt typ: Tja, du kanske ska gå ned nåt kilo, träna mera regelbundet och se upp med fettet.

Flygrädsla
Jodå, jag har köpt Virgin Atlantics iPhone-applikation som sägs kunna bota mer än 50% av alla flygrädda – men dels hann jag aldrig ta mig tid till att lyssna igenom det gedigna paketet med information innan vi flög till London…och dels reagerar jag alltid med skepsis kring flummiga ”tänk att du är på en sommaräng ”with beauuuuuutifuuuul flowers”-grejer” och representanter från flygbolag som garanterar att deras piloter aldrig dricker en droppe (my ass they do). Så det blev samma sak som vanligt…om inte värre den här gången. Nej, inte värre i luften där jag sitter just nu och tror jag ska dö närsomhelst…det är alltid samma…utan veckan innan. Den här gången var det verkligen så sjukt förlamande att jag knappt kunnat jobba på hela veckan, att jag mått så illa att jag inte kunnat äta och att jag sovit begränsat antal timmar per natt. Men jag ger inte upp. Jag har redan bokat en resa till Barcelona över Valborg. Då är det sex timmars flight totalt. Tanken svindlar redan. Men det SKA gå.
"Blossa Lingon" – Alkoholfri glögg
Med suveräna nya alkoholfria choklad&chili-glöggen från Dufvenkrooks i färskt minne så köpte jag Blossas motsvarande med lingonsmak på ICA, eftersom deras alkoholhaltiga årsvariant 2006 (den vita flaskan om ni minns) var så suverän. Big misstake. Big. Huge! Det här smakar bara blaskig lingonsaft och är ett otroligt slöseri med 39 kronor. Sky som pesten – och snälla Blossa plocka in alkoholvarianten på Systembolaget till nästa jul!
Bli vettskrämd av sin kollega
Ni som sitter på mitt kontor (eller har mig som vän på Facebook) vet vad jag pratar om. Till er andra kan jag väl sammanfatta det som: ”Kollega skräckfilmsstirrar på dig genom en liten ruta där ingen brukar vara medan du jobbar. Du reagerar med ett enormt fjollskrik som får hela kontoret att komma rusande”. ’nough said.

Ungefär så just nu.