07 januari 2009

Grammisar e knappast grymmisar

Några tankar kring kvällens Grammisgala:

Amanda (med Wannadies-Pär i barnprogramsfrisyr i knät) verkade vara näst bäst på allt, medan Kleerup (hur mycket olika substanser hade han fått i sig) plockade hem alla priser mitt framför näsan på henne.

Penis-Kerstin är inte bara coolast på slottet, utan även på Grammisgalan

Att Jennie Let Me Love You blev framröstad till Årets Låt är inte bara ett tecken på att förra året var ett trist svenskt singelår (fast det är klart att Kleerup/Tityo skulle vunnit - nu kom de inte ens topp tre) utan också att de där tre killarna har sjukt många som röstar på dem, vilket kommer göra dem livsfarliga i Melodifestivalen om en dryg månad.

Att ABBA får exportpriset i år är säkert helt rättvist med tanke på vilket ABBA-år det varit - men har inte alla år varit ABBA-år ett ganska bra tag nu. Typ sen nittiotalet...och då har jag helt bortsett från när de verkligen var stora.

Var det bara jag som tyckte lite synd om Håkan Hellström som inte alls hade förväntat sig att vinna mot Kleerup, och därför var fullare än undertecknad en MF-lördag (med sådantdär obligatoriskt härligt alkoholsvullet ansikte) när han först tvingades ta emot priset (det kunde han nog leva med) och sen var tvungen att stå kvar och leka/prata minnen med Adam & Gry i en kvart.

Linda Bengtzing satt förmodligen och svor över att hennes och Perrellis publikröster tog ut varandra, vilket banade väg för Lasse Stefanz. Utan La Charlotte hade förmodligen fröken Bengtzing haft bättre häng på vinsten.

MTVs videopris? Vilken var gruppen? Finns det ens videos längre? Å visas de i så fall på MTV?

Om ni som jag laddade ned Anna Ternheims akustiska singel i höstas så hamnade ni också på hennes mailinglista och har bombarderats med "rösta på mig för två Grammisar"-mail. Det verkade funka. med hjälp av publikröster körde hon om och över allt vad juryfavoriter och förhandstips hette.

Robyn fick årets live-pris med typ en spelning i Sverige under västen det här året. Bra jobbat! Å andra sidan var hon grym live ikväll som vanligt (fast alla från EMD via Timo till Takida var helt okej enligt mig).

Annars hade Gry snyggare klänningar än i Körslaget, Andreas Carlsson hade vitare tänder än någonsin och Fredrik Kempe var kvällens schlagerglada inslag (utanför dansbandskategorin) bland de inledande vimmelbilderna på röda mattan.

Nånting säger mig att det är nu den riktiga festen börjar.

Fast är det bara jag som tycker att man kunde låtit Grammis varit ett jurypris? Låta de artister som fått bäst recensioner under året faktiskt få vinna, även om de inte haft störst fan-base? Ta smällen att "cred-artister" vinner allt (och dela upp schlager/dansbandskategorin i två kategorier och gör likadana val där, efter de som rosats mest) och överlåtit publik-valen till Rockbjörnen och andra tidningspriser?

Nu känns det som att Grammis vill vara folkligt (och så vinner mitt-emellan-artisterna som är både kritikerdarlings och säljer mycket (läs Håkan och Anna)) och Rockbjörnen-röstarna jobbar röven av sig för att välja samma artister som Mackan Larsson och de andra på Bladet älskar (vad hände med Uggla, Gessle, boyband-grejen där?).

Nä, jag säger bara suck och är stolt över (ja, jag tjatar - men jag får det) mina egna Oswald Awards istället.

Inga kommentarer: