Oswalds Popcorn: Läget Just Nu

"Beautiful People" – Komedi på BBC2 Ny
Det här är alltså serien där Kylie & Danniis version av ABBAs The Winner Takes it All kommer vara med i avsnitt fyra, så givetvis kastade jag mig över den så fort första avsnittet visats...och blev, om inte besviken så iallafall väldigt, förvånad. Det hela var bara så skruvat, så camp, så bögigt och så oväntat efter en överkonsumtion av amerikansk TV att jag tänkte jag skulle vänta tills jag hade hela serien och se allt i ett svep för att ge det ett rättvisare omdöme. Så läste jag min kompis MrCs hyllning och tänkte att va fan: jag ser de första tre iallafall (det är onekligen skojigare att se något någon av ens vänner ser så man kan prata om det)! Och nu är jag fast... Det här är Sunes Dagbok korsat med AbFab, Arrested Development, Adrian Mole och Justin i Ugly Betty när Simon Doonan från skyltfönstret på Barneys berättar om sin uppväxt i nittiotalets Reading tillsammans med sin bästa killkompis Kylie...och det är verkligen sjukt roligt. Att det dessutom går precis före The Graham Norton Show säger väl en del om vem torsdagskvällarna på BBC2 riktar sig till. Ett nytt måste! Kolla bara det här ljuvliga klippet där alla plötsligt börjar vara med i en musikal (avsnittet handlade om uttagningar till skolmusikalen).

Estrellas Salt & Vinegar Chips Ny
Äntligen slipper man köpa minimala påsar i affärer som importerar brittiska matvaror eller smuggla hem påsar (som i slutänden bara innehåller smulor) i resväskan när man varit i London – Estrella har återigen bestämt sig för att försöka lansera vinägerchipsen i Sverige! Förhoppningsvis har de mindre förväntningar på eventuell megasuccé den här gången än förra, men varför gissa? Stödköp genast ett gäng påsar hos din lokala handlare!
TV-kvällar med R Ny
Två kvällar framför TVn på en och samma helg skulle kunna vara ett uttryck för att vi har blivit gamla och inte orkar gå ut längre, men om den första sker under intagande av tre flaskor bubbel och en flaska vodka (på två personer) så motiverar det kanske att den andra sker med Coca-Cola och pizza istället. Nu fick vi iallafall sett Idol (Heja Lars och Alice!) och Project Runway-final (Hurra, min favorit vann!), Stjärnor på Is, Ugly Betty, Dansbandskamp och en gammal Melodifestival (1991) och hade rasande kul på kuppen...men nästa gång jag stannar i Stockholm en helg så vill jag ut åtminstone en kväll...
"You on a Good Day" – Albumspår med Sugababes Ny
Jag skulle ljuga om jag sa att jag var imponerad av Sugababes nya skiva Catfights & Spotlights efter en initial lyssning... Inte en enda uptemporökare på hela skivan från ett band vars storhjet alltid legat i nummer som Push the Button eller Round Round. Denna gången har man snöat in alldeles förmycket på Rihanna möter Duffy-spåret – och istället för att trumfa någon av de influenserna så blir allt ljummen mellanmjölk...utom möjligen i det här spåret. I You on a Good Day drar man nämligen motown-influenserna till sin spets och låter som ett snyggt uppdaterat The Supremes. Visst, hade hela skivan låtit så hade det knappast varit så kul eller nyskapande heller, men nu sticker det ut och har spelats flitigt hos undertecknad den senaste veckan.
Höstpromenader Ny
Att traska runt rejält påklädd utan att svettas när solen skiner från en klarblå himmel och massa av orange löv ramlar genom luften är precis sådär vykortsfantastiskt som det låter. Att morgonpromenaderna är kolmörka – och oftast inställda för att det regnar småspik – försöker jag däremot bara att ignorera.
"My Own Worst Enemy" – Pilotavsnitt på NBC Ny
Om Fringe fortsätter att vara en ganska trist TV-idé (om man nu ska göra ett avsnitt om en elektromagnetisk man...kan man inte göra det roligare än man gjorde sist?) som är briljant utförd, så kändes första avsnittet av MOWE som en smått briljant idé möjligen något finesslöst utfört. Konceptet är följande; Christian Slater spelar en hemliga agent på toppnivå som låtit de han jobbar för mixtra med hans hjärna så när han lämnar sitt jobb glömmer bort hela agentbiten och blir en vanlig familjefar som tror han jobbar på ett vanligt kontor. Så fort han går in i hissen på morgonen dock – swoch – så är agenten tillbaka. Problem uppstår dock när de två personligheterna börjar uppträda lite närsom i varandras världar och familjefarpersonligheten sakta men säkert inser att han bara är en skapad figur. Smart, bra skådisar (förutom Slater även Mädchen Amick och Alfre Woodard) och hyfsat actionpackat väger upp för lite rutinmässigt scenografjobb och berättande. Helt klart något att ha ögonen på.
"The Graham Norton Show" Säsong 4 - Säsongsstart 2v
Efter att ha sett ytterligare två avsnitt med världens roligaste bögtalkshow-värd så måste jag nog konstatera att Graham inte varit riktigt, riktigt lika mycket på hugget den här säsongen trots favoriter som Jennifer Saunders, Cyndi Lauper och Goldie Hawn i soffan...men det är fortfarande roligare än allting annat i samma genre.
ICAs Toscansk Sallad Ny
Jag avskyr oftas ICA för att alla butiker omkring där jag bor är smutsiga, röriga och har prylar med ett bästföredatum igår. Men däremot gillar jag deras färdigfixade, färdigsköljda, färdigklippta sallader i påse. Japp, det är säkert en onödig, miljöjobbig lyx, but who cares. Att köpa salladshuvuden känns väldigt nittiotal. och den här blandningen av romansallat, rosésallat och rucolasallat är den bästa. Slås bara av den där käcka "lösgodissjälvplock med sallad"-trenden.
Eurovision Song Contest 1990 Ny
Med risk för att bli smått idiotförklarad av hälften av er så lånade jag hem ett gäng gamla ESC-finaler på DVD från en kompis som jag gick igenom häromkvällen...och insåg att 1990 framstår fortfarande som ett av mina absoluta favoritår i den där tävlingen. Azúcar Morenos Bandido, Stjórnins Eitt lag enn, Joëlle Ursulls White and Black Blues och – framför allt såklart – min absoluta favorit Tajcis Hajde da Ludujemo är såklart de absoluta topparna, men överlag känns alltihopa ovanligt okej. Fast att Sverige har ett av sina sämsta bidrag genom tiderna där förtränger jag så klart.
"Blommor av Stål" – Teaterpremiär på Vasateatern Ny
Jag skulle kanske ljuga om jag skrev att jag slukade den här uppsättningen (initierad och först översatt av en av mina bästa polare här i Stockholm) med hull och hår – jag hade uppenbara problem med att engagera mig i alla sex karaktärerna och hade nog hellre sett att man försökt placera pjäsen i nutid på den svenska landsbygden med svenska namn (inte många här heter ju saker som "M'Lynn") – men Suzanne Reuter och Gunilla Nyros var i alla fall en fröjd att se, och jag kan absolut tänka mig långt sämre saker att göra en torsdagskväll än att börja med att käka på Vapiano, sen se en pjäs och efter det träffa Darren Star – en av världens största TV-producenter. Å så är jag sjukt stolt över Ed som lyckades ro den där skutan i land efter att ha jobbat på det i så många år också.

Melodifestivalen 2009
Precis lagom till att låtarna offentliggjordes i veckan så fick jag klartecken för att jag förmodligen kommer att kunna upprepa årets succé och resa med hela Melodifestivalcirkusen ännu ett år – hur kul är inte det? Inget är väl skrivet i sten ännu, men det har garanterat sett sämre ut på pappret än det gör nu, och det ser tillräckligt bra ut för att jag skall våga lägga det på den här delen av listan...en placering som inte blir mera omotiverad om man ser till alla de artister det ryktas om. Alcazar, Agnes, Måns, Lili&Susie, Lasse Lindh och - som om det inte var nog – helt oväntat ännu ett år med sköningarna i BWO! Snacka om att jag hur gärna som helst tar på mig maskotkostymen ännu ett år. SÅ kul. Februari får gärna komma snart.

"Dansbandskampen" – SVT-satsning
Utan att veta några siffror är jag säker på att SVTs nya lördagssatsning krossade TV4s isdansare i lördags – och lika säker är jag på att det (trots galet överdrivna hyllningsrop av dansbandsmaffian i kvällspressen) är något av det sämsta jag sett på länge. Nog för att jag kunde misstänka att jag inte skulle gilla musiken (buggversioner av Kizz...allvarligt?) men att tävlingsmomentet skulle vara så krystat och ofattbart (ska samma band hänga kvar vecka ut och vecka in?), att studion skulle vara så löjligt stor att det ekade (och dessutom mest fylld med SVTs personal), att Peter Settman skulle fortsätta hyllas för en programledarstil jag inte alls finner särskilt märkvärdigt och att allt skulle dofta så mycket B-produktion och åttiotals-TV hade jag nog inte räknat med. En foxtrottande kalkon – vad tittarsiffrorna än säger.
"Ugly Betty" Säsong 3 på ABC
Tillbaka på röda delen av listan – men vad hade de förväntat sig med ett helt avsnitt utan något magiskt Amandaögonblick? Jag vet inte vad som hände med gänget bakom serien när de bytte kust, men att befinna sig i New Yorks magiska miljöer hjälper föga när serien förlorat all sin magi.
Stjärnor på Is-juryn
Först och främst så ska det erkännas att de två tidigare veckornas jubelrop har klingat ut lite denna veckan eftersom jag för första gången såg programmet hyfsat nykter...not the same I can tell...men med det sagt så är jag fortfarande flickförtjust i Jesper Blomqvist i glittriga trikåer. Nåväl. Något jag inte är så förtjust i med programmet är däremot juryn. Hur inkonsekvent och oberäknelig kan man vara? Det är ju helt omöjligt att fatta hur en lysande Serneholt kan få så låga betyg eller hur en glimrande Josefine kan få en hårsmån över en i stort sett stelopererad Malin Ewerlöf...och att säga till Tony Irving att han skall vara mer manlig (i konståkning!) är ju smått homofobt. Nä, skärpning!
Konsum Odengatan/Rosenlundsgatan
Skryter med att vara Stockholms första Konsumbutik – synd bara att deras Keso och deras fruktavdelning verkar vara kvar sedan öppningsdagen...
Eurovision Song Contest 1988
Lånade som sagt ett gäng DVD-skivor av R och insåg hur fruktansvärt mycket dåliga låtar och fula kläder man faktiskt kunde få in i ESC redan på åttiotalet. Det här är verkligen ett av decenniets svagaste startfält dessutom, och så här i backspegeln känns det helt främmande att Celiné Dion faktiskt bara var ett f*tthår från att komma tvåa.

Ungefär så just nu.