27 oktober 2008

Dagens TV-tips!

Det verkar vara den tiden på året då det gått tillräckligt med tid sedan Göteborg Film Festival för att de ska börja dyka upp lite överallt för allmän beskådan. Kul! Idag går tillexempel en av de bästa filmer som jag såg där i år på SVT1 klockan 22.00 - dokumentären om countrygruppen Dixie Chicks - och därmed finns det faktiskt inte någon anledning alls till att ni skulle behöva missa den här filmen (eller åtminstone ladda videon/HD-spelaren).

Strunt i om ni inte gillar country eller Dixie Chicks - det här är en fantastisk dokumentär om att våga stå för vad man tycker trots att hela ens värld rasar samman och den är om inte annat ett fascinerande skildring av tiden just efter 9-11 och hur amerikanarna såg på sin president nu (ni vet han som får gömma sig just nu för att inte förstöra för John McCain och som Oliver Stone gör fyllefilmer om). Man blir jäkligt glad av den här filmen, och så här lyrisk var jag i februari när jag sett den:


Dixie Chicks: Shut Up & Sing
Barbara Kopple, Cecilia Peck, USA

En sådan sjuk adrenalinkick! Jag får erkänna att det enda jag visste om Dixie Chicks innan jag gick in i salongen var att deras Not Ready to Make Nice nominerades på QX-Galan ifjol, och så självklart kontroversen när deras sångerska Natalie Maines några dagar innan Irakinvationen sa att hon skämdes för att George W Bush också var från Texas, och om vilken den här dokumentären handlar. Vad jag inte visste hur var tuffa, intelligenta och galet duktiga de här brudarna var. Hur deras liv och karriärer helt ändrades över en kväll och hur de lyckades ta sig igenom alltihopa. Hur sköna deras familjer verkar vara, vilka konstiga situationer man kan hamna i som amerikansk countryartist med rednecks-fans, och hur mycket jag skulle beundra Dixie Chicks i allmänhet och Natalie Maines i synnerhet när jag lämnade salongen. Glöm Spice Girls. Det HÄR är ÄKTA jäkla Girl Power! Den får 8 glittriga F.U.T.K-tshirts av 10 möjliga.






Usch. Just nu känner jag bara hur mycket jag gillar filmfestivalen i Göteborg, hur mycket bra film jag sett där de senaste åren (några av årets bästa filmer ser man alltid där) - och hur ledsen jag är för att jag förmodligen inte kan hänga där så mycket som jag brukar nästa år. tror jag behöver en dos Dixie Chicks jag också för att bli muntrare...

Inga kommentarer: