Iris (Kate Winslet) bor i en liten engelsk by utanför London och är hopplöst förälskad i en man på sitt arbete. När denne visar sig vara förlovad med en annan kvinna så bryter hon ihop fullständigt och bestämmer sig för att lägga ut sitt hem på Internet för byte några veckor. Den framgångsrika Amanda (Cameroon Diaz) som precis dumpat sin otrogna snubbe i LA nappar och redan nästa dag har de bytt hem med varandra. Medan Iris älskar sitt nya flådiga liv i en vräkig Hollywood-villa, och snabbt skaffa nya vänner (en 90-årig gammal manusförfattare och en charmig filmmusikkompositör (Jack Black)) är livet lite hårdare för Amanda i det enkla, dragiga brittiska huset, åtminstone tills hon träffar på Iris charmige brorsa Graham (Jude Law).
En romantisk komedi som satsar mera på romantiken än på komedin. Nancy Meyer tar god tid på sig att etablera sina karaktärer och att för berätta sin charmiga historia – och jag skulle nog säga att hon tar lite för god tid på sig. Karaktärerna är helt enkelt inte tillräckligt komplexa och upplägget och historien alldeles för förutsägbart för att det skall behövas. Samtidigt så är det svårt att störa sig på en film med så snygga, kompetenta skådespelare i de fyra huvudrollerna, på så vackra miljöer eller på att historien levererar precis det man förväntar sig när man bestämmer sig för att se den.
Tonvis med charm – men med klent tempo och utan överraskningar.
.
4 kommentarer:
Men fick man lipa när man såg den här filmen?
Ja det fick man.
Jag tycker du ska börja betygsätta på ett annat sätt, typ fem kriterier, typ (och ja, 2 av 5):
Brains: 2 Qruiserblommar (eller vad f det nu är du använder)
Lip: 4 QB
Garv (det heter garv på göteborgska va?): 2 QB
Feelgood: 4 QB
X Factor: 1 QB
Som tips alltså.
hahahaha
Note taken.
Blommorna är från min tapet när jag var liten. Sedan tror 99% av alla bögar att jag snott den från Qruiser...snacka om dåligt val av symbol. Tror jag behöver byta ut den före betygssystemet.
Jag är alldeles för velig bara med mina 10 olika betyg jag har nu. Jag skulle sitta och fundera i timmar om det var en 3a eller 4a på lip och aldrig bli klar.
Den var mysig och snäll...men jag behöver nog nåt lite farligt också för att det ska smälla till ordentligt.
Å min Göteborgska är ungefär lika kass som min Götebogshumor - de enda ord jag tog med mig från mina 13 år i Göteborg (om jag ska ropa dem på från toppen på huvudet) är 'barkis' och 'åpen' - men garv känns hyfsat safe.
Jamen filmen var ju KÄSS som film liksom, men tänk dålig TV och den är fantastisk. Jag menar bara att du är så himla bra på konsumentupplysningsdetaljer i övrigt, så varför bara inte hitta på lite kriterier för varje film och liksom bara betygsätta. Det kan ju räcka med att läsa kriterierna (eller kodorden) för att fatta filmen.
Äh.
Jag vet inte varför jag lägger mig i det här allvarligt talat.
Glöm.
Spontanengagemang.
Bästa sortens engagemang! :)
Men du har onekligen en poäng.
Jag ska tänka på det.
Skicka en kommentar