Jag heter inte Oswald egentligen.
Ronney heter jag däremot - efter pappa - även om det inte är mitt tilltalsnamn.
Ronney är faktiskt det namnet som kommer först i den radda av namn jag döptes till, vilket har lett till lite förvirring genom åren, då post (företrädelsevis reklamutskick) till mig känts som de skulle till min far.
Nåväl.
Ronney är iallafall ett sådant där namn som jag inte använder till något speciellt, så jag tyckte det var dags nu!
Anledningen stavas Ronny (lägg märke till skillnaden) och mannen bakom det namnet är en kul snubbe som jag hittills inte bara delat min besatthet av Grey's Anatomy (och ungefär alla amerikanska TV-serier) med, utan också ett litet för stort Melodifestivalintresse och (inte att förglömma) min födelsedag!
Från och med idag delar vi dessutom en blogg:
Ronny & Ronneys Schlagerblogg
Målsättningen är att den kommer innehålla allt som har med Melodifestival och Eurovision att göra på en mera besatt nivå än jag håller det här i min egen blogg (självklart kommer jag betygsätta låtarna och vara besatt här också...men Schlagerbloggen kommer ligga på ännu ett snäpp nördigare nivå är det tänkt) - och förhoppningsvis då med en liten annan synvinkel än bara min egen som i den här bloggen.
När det gäller MF/ESC kommer ni helt enkelt bara behöva läsa vår blogg (och självklart Schlagerprinsessans) för att veta vad som händer är det meningen. Sedan får vi väl se hur mycket vi orkar... Men vi testar ett tag!
Som avslutning så ska jag dela med mig av mitt absoluta favoritögonblick i Melodifestivalhistorien.
Jag har varit med ett tag minst sagt. Jag minns att jag somnade innan Jonny Logan vann sin första gång 1980 och jag minns när Chips vann med Dag efter Dag. Jag var hänförd och besatt av Carola, jag lärde mig Diggiloo-dansen hemma för mig själv, köpte Kikkis Bra Vibrationer LP (fast på kassett) och jag hade långa diskussioner med en tjejkompis huruvida Lena Ph, Anna Book eller Style var de värdiga vinnarna den kvällen Lasse Holm vann 1986...
...nä förresten. Jag ska nog skriva lite mera om detta i den andra bloggen!
Kontentan är iallafall att trots alla dessa minnen är mitt starkaste bara tre år gammalt. Det var jag och det var Johan framför TVn i Kålltorp - och det var en fantastisk delfinal i Malmö med Shirley, After Dark och så det här:
Inlägg
-
4 kommentarer:
Trevligt, trevligt.
Bra Vibrationer köpte jag också på kassett :) Det var coola tider.
Javisst var det...
...och vad hon glittrade på omslaget med sina rosa slingor i håret! :)
Vi har samma favoritögonblick i Melodifestivalen. :-) Det gör ont är hela mitt 2004, jag fick till och med (helt oförberett) sjunga den på avslutningsbalen i nian som var det året...ooh vad roligt! :D
Ha ha, vad roligt med en nörd-blogg. Tänkte att du skulle vara lite kreddig i denna bloggen och schlagra loss i den andra, men som sagt...det kan ju inte bli för mycket schlager. ;)
Hahaha
Jag är alldeles för nördig för att ha någon form av credd, Ellen. :)
Men det blir nog mera nörderier där än här.
Här kommer bli mest film nu ett tag.
=)
Skicka en kommentar