02 september 2006

Filmrecension: Casanova

Casanova
Lasse Hallström, USA

Casanova lever sitt promiskuösa leverne i sjuttonhundratalets Venedig, ständigt jagad av kyrkan och svartsjuka äkta män. Han skyddas dock av Dodgen, men får ett ultimatum att gifta sig innan karnevalen. Han friar direkt till Venedigs sista oskuld – den kåta Victoria – men faller parallellt för den starka och självständiga Francesca Bruni (vars bror är kär i Victoria), som skriver feministiska böcker under namnet Guardi. Hon är dessutom förlovad med isterfabrikören Paprizzio - som hon aldrig har träffat. För att komma närmare Francesca utger sig Casanova för att vara Paprizzio för familjen Bruni…och för att vara Guardi för isterkungen Paprizzio. När så kyrkan skickar biskop Pucci till Venedig för att hänga Casanova och Guardi mitt under brinnande karneval – och den kåta Victoria vill ha sin make för sig själv – blir det väldigt komplicerat att hålla alla bollar i luften.

Tja. Ni ser ju av handlingen vad det här är för typ av film. Lasse Hallström har gjort en Ewa Rydberg/Stefan & Krister-fars – men med högre budget, snyggare och bättre skådespelare och med fantastiska bilder från Venedig. Faktum är att scenografin kanske är filmens absolut största behållning, och eftersom budgeten verkar slukats av de pråliga kläderna och beslutet att filma på plats, så ser man enkelt vad som är Venedig och vad som är (småtaskigt) dataanimerat. Värst av allt är kanske ändå den Mozartinspirerade (?) musiken som efter ett tag bara blir irriterande där den dränker hela filmen i någon form av påklistrad glättighet. Är det här en katastrof alltså? Nä, inte alls. Heath är helt okej som Casanova, Sienna Miller imponerar som den coola Francesca, Jeremy Irons spelar över på bästa Lejonkungenmanér, och Lena Olin är som vanligt cool, och de lyckas hålla det hela över buskisnivå genom hela filmen. Faktum är att fäktningsscenerna till och med kan vara roligare och bättre än i senaste "Pirates of the Caribbean"…
Men det är väldigt, väldigt långt från "Mitt Liv som Hund" och "Gilbert Grape". Hallström får nog snart åka tillbaka till Sverige och göra något riktigt bra (gärna med sin fru i huvudrollen) för att jag ska få tillbaka något förtroende för honom och hans filmskapande.

Betyg: 4 spräckta oskulder av 10 möjliga

.

Inga kommentarer: