Okej, låt mig klargöra två saker först:
A) Särskrivning är inte korrekt svenska, det är inte snyggt, det försvårar för den som läser – och kan ändra hela innebörden på en mening – och det är ett tecken på hur språket (och vi) anglofierats de senaste årtiondena.
B) Jag särskriver här i bloggen ibland. Jag skriver på engelska hela dagarna och när jag snabbt ska växla över till svenska så hinner hjärnan inte med ibland. Det är inte snyggt och det är ingen ursäkt. Men det händer.
Men det är inte därför det här blogginlägget skrivs.
Det skrivs för att det verkar som en stor del av Sveriges befolkning tror att vi numera kan dela in svenskarna i två grupper:
De som särskriver – och de som högljutt (och på de mest bisarrt överdrivna sätt) måste påpeka för de andra att de gör det…
Särskrivning har nämligen blivit fattigmansvarianten av att leka grammatiklärare.
Bara för att det är ganska lätt att se om ett ord är särskrivet, kastar sig människor som inte kan skilja ett dativobjekt från ett ackusativobjekt, som inte vet om det skall vara de eller dem i en mening där de i talspråk säger 'dom', eller som inte riktigt vet om det är okej att sätta ut ett kommatecken framför ordet 'och' eller att börja en mening med just det ordet, över ett avstavat ord med samma hunger som en vampyr som ser en öppen blodådra.
Dessa människor tvekar ändå inte en sekund att raljera över någon stackars nysvensk som skrivit en skylt med 'Lunch Erbjudande' fast de förmodligen kan tala minst ett språk mindre än vad han kan... Det finns till och med hemsidor som tillägnats särskrivning, där den bättre delen av befolkningen – för så måste det väl vara…vi som inte särskriver och de som gör det – kan skratta åt den sämre. Den obildade. De som särskriver!
Jag förstår att det är fel, att det bör tillrättavisas och ändras - men jag örstår inte riktigt fascinationen, och det där uttrycket om att kasta den första stenen känns ganska aktuellt…
Mitt tips:
Nästa gång du ser en felaktig avstavning. Påpeka gärna det för den som gjort det (om du har möjligheten) för de flesta vill ju ändå skriva en adekvat svenska och att det ska se ut och uppfattas korrekt – men försök att hoppa över raljerandet. Och skulle det vara så att det är en skylt, eller kanske en meny eller något liknande (där det inte känns så aktuellt att ringa snubben som skrev det) – fnissa åt det för dig själv…men ställ dig inte upp och hojta, skratta högt och peka, fotografera det och lägg det på ditt företags anslagstavla för resten av världen att skratta åt.
Nästa gång kan det nämligen vara du.
På heders ord.
-
17 kommentarer:
det känns lite -90 att oja sig över sär skrivning ;)
men skämt åsido, är det inte lite trist att raljera över andra människor? det handlar enbart om att man själv vill känna sig lite duktigare, lite bättre, lite mer insatt. oavsett om det handlar om andras sätt att skriva, andras musiksmak, fulkultur, åsikter...
Nu böjer jag mitt huvud i skam och erkänner att jag var medlem i skrivihop.nu när den sidan fortfarande var aktiv...
Jag blir jätteirriterad över särskrivning, men brukar aldrig påpeka det eftersom jag är en finkänslig människa.
PS: Jag blir lika irriterad över anglifieringen att skriva med inledande versal lite hipp som happ där det inte skall vara versaler, men jag klagar inte över det heller :-)
Borde man inte se humorn i särskrivning istället? Det kan ju bli otroligt roliga meningar ibland... ;-)
Föken Harrysson:
Håller med. So 90's som MTV skulle sagt.
Samtidigt kan jag erkänna mig skyldig till raljerande i andra sammahang, så jag ska inte säga förmycket.
Jag raljerar ju tillexempel lite över folk som raljerar över särskrivare i det här inlägget.
Jag är nog ingen god människa längst inne...men jag försöker bygga en myt! :)
Rexxie:
Ahhh. Där är jag absolut skyldig! Är så drillad i det engelska versalinledandet att jag tillexempel använder det i mina rubriker här i bloggen...och alldeles för ofta annars.
Väldigt svårt att sluta med, faktiskt. Speciellt som jag tycker det ser snyggt ut. Yrkesskadad!!
I-probbe:
Klart man kan se humorn, men det är inte snällt att skratta åt folk om de inte vet hur det ska vara egentligen.
Nu missförstod du mig nog va?
Lite skillnad är det väl mellan att se humorn i det hela och att skratta ÅT folk? Folk särskriver av flera anledningar och inte enbart pga av dåliga kunskaper i grammatik.
En förtydligan också, det är väl bättre att folk skriver och misslyckas än att de skräms till tystnad bara för att de inte behärskar varenda liten detalj i grammatiken, vilket knappt någon gör... Som du själv skriver, den självutnämde experten åker alltid dit förr eller senare!
Utan att gå in närmare i sak, tycker jag faktiskt att du borde skriva ett inlägg som handlar om vilken fantastiskt trevlig, ärlig och fin människa jag är...
=)
Jag tycker man borde ha lite mer överseende med inlägg på bloggar, texter i chat, trådar på forum och talspråk i MSN mess. Ofta skrivs de snabbt och slinta på tangenterna kan vem som helst. Tyvärr verkar det ibland som att några vill påpeka ett ovårdat språk hellre än att hålla sig till ämnet.
JoS: Som bla blir tillrättavisad för att han säger 'honom' istället för 'han', 'själv' istället för 'ensam' ...
I-probbe:
Precis.
Det är bättre att folk vågar skriva än skräms till tystnad.
Det är P R E C I S det jag menar.
Sedan är jag inte riktigt med på varför folk särskriver om de inte gör det för att de har dålig språk-koll. Menar du att en del skriver just för den komiska effekten?
Aronson:
Nu är jag inte riktigt med alls. Du får hylla dig själv i din egen blogg! Kanske vore på tiden så som du brukar späka dig själv där...
*hahaha*
Om du fiskar efter ett tack för att du rättade mig imorse (för att jag kategoriskt kallat särskrivning för avstavning i ett tidigt draft av detta inlägg) så har du redan fått ett tack på Qruiser.
Hur mycket uppskattning behöver du?
Någon måtta får det vara i hur mycket tacksamthet jag kan få ur mig på en dag. :P
Men du reagerade ju enligt uppmaningen i inlägget och det var ju lite meta-roligt.
JoS:
Håller med helt och jag gör alla fel du nämner också...plus en hel del till.
Samtidigt så älskar jag ju ett korrekt och vårdat språk. Jag går nästan igång på folk som kan få ur sig perfekta formuleringar för att få fram sin åsikt.
Självklart inte för den komiska effekten! När skriver du fel? När du slarvar och har bråttom! Tror inte att det är svårare än så.
I 9 fall av 10 hos mig är det mest slarv. Fingrarna är snabbare än hjärnan, ibland slinter man. Det där j*vla mellanslaget slinker in när man minst anar det...
Ah, sant.
I mitt fall så blir jag självblind djävligt lätt också.
Jag skriver helt bakvända ord och läser dem ändå rätt om jag gör en check...
Jag kan förstå att man slinter på tangenterna, det gör jag själv allt som oftast. Men läser folk inte igenom sin text innan de skickar den? Så j-a bråttom kan det väl inte vara att få iväg den!?
Jag tillhör dem som retar mig enormt på felaktigheter i språket. Och särskrivning är en av de felaktigheter jag retar mig på. Och varför skulle jag inte få rätta folk om de gör fel? Om ingen gör det,kanske heller ingen lär sig något.
Vad gäller just särskrivningen tror jag tyvärr att det gått så långt, att det kommer att bli den nya regeln i det svenska språket: särskrivning är okej.
Och nej, Oswald. Jag var inte ute efter ett tack.
=)
Okej...
Då förstår jag nog inte det förra svaret du skrev på inlägget alls.
Du har missuppfattat det jag skrev helt:
Jag skrev att man får absolut tala om för folk att de skrivit fel om man nu vill det - men poängen var att man behöver inte ta på sig rollen som offentlig grammatiklärare bara för att särskrivning är den enda typ av felaktighet man känner igen.
Det är väldigt lätt att raljera över andras misstag och leka duktig, men samtidigt vara omedveten om sina egna språkliga brister - må de vara grammatiska, ha med stavning att göra, eller förmågan att använda ett levande och fantasirikt ordförråd och få sina åsikter att nå fram alternativt historier att verka intressanta.
Särskrivning är det mest extrema exemplet på detta och man stöter på det i stort sett dagligen.
Vad gäller att folk inte läser sin text innan den publiceras i bloggen så är det ju precis det jag skrev innan: Man kan väldigt lätt bli hemmablind om man skriver text hela dagarna och tillslut ser man inte sina egna fel - även om man läser igenom sin text.
Och nä. Sen orkar jag inte läsa igenom allt en extra gång heller. Både på grund av tidsbrist och för att jag vill att det jag skriver ska vara lustfyllt och fritt från krav - tillskillnad från det jag skriver i mitt arbete som skall användas officiellt.
Men det är absolut fritt fram att tala om om det är något fel i mina texter - jag ser gärna att det är rätt - bara så länge man inte förväntar sig höra hur duktig man var som hittade det.
Å nej, jag känner mig träffad. Men jag retar mig mest på all särskrivning man ser dagligen. Kiosker och så. Men vad vet väl jag.
Många av kioskägarna är nog invandrare (eller är jag fördomsfull nu?) och då kan man ju förstå att det kan vara lite svårt att ha koll på svenskans variant med att sätta ihop ord så ofta som möjligt hur långt det än blir.
Du får tänka så!
Värre är det med oss som lärt oss språket från grunden och ändå särskriver...
Som dagt: Det är inte snyggt, det är inte rätt och det är inte bra...och det är väl tyvärr inte helt naturligt att gå in och påpeka vänligt för kioskägaren att han skrivit fel heller, så jag vet inte riktigt vad lösningen är.
Men kanske kan du tänka på att det finns så långt mycket värre saker att reta sig på i dagens samhälle och försöka släppa det där med avstavningen lite...
Det finns tillräckligt många poliser som kollar det iallafall!
...och en helt yrkeskår som har det som yrke att försöka förhindra det: Svensklärarna.
=)
Jag håller med Rexxie - heter det inte "anglifiering"? Och inte anglofiering?
Ah, det är mycket möjligt.
Då har jag lärt mig något nytt idag - och alla svenskalärare har fått gjort sitt.
=)
Fredrik:
Humor!
Micke:
Underbart. Jag som tyckte jag var så duktig i ett inlägg tidigare där jag verkligen kom ihåg att det hette svenklärare...och så avslöjar jag min okunskap genom att fylleblogga ett svar efter en företagsfest och min felstavande hjärna tar över. ;)
I övrigt (eller vad då i övrigt...jag håller med om att jag skrev fel också) så håller jag med helt.
Skicka en kommentar