Tänker fortsätta obsessa om "This Life" - en av de bästa TV-serier som någonsin gjorts - tills alla som läser den här bloggen fattat det och sett den. Typ. Nyss kom jag på ytterligare en anledning till varför den är så fantastisk: musiken! Mängder av Oasis från det ljuvliga nittiotalet då de och massa annan britpop dominerade min (och de flesta andras) stereo. Pulp...Blur...Sude. Alla dessa grupper med korta namn som man trodde alltid skulle finnas och fortsätta dominera ens musiklyssnande. Aaaahhhhh. *tilt* Sicken nostalgichock.
Inlägg
-
12 kommentarer:
Låter oerhört intressant!
Vilken kanal går denna?
Ingen alls just nu tyvärr...
Det är köpa den (underbara) DVD-boxen som gäller!
jag har MARDRÖMMAR om den där boxen.
allt jag SER och HÖR är den där serien.
och jag blir lika illamående varje gång av de absolut HEMSKA 90-tals kameraåkningarna.
*glurb*
men visst... det är en ganska bra serie...
Oj...du vet att du inte behöver titta hela dagarna, va? =P
Jag tycker faktiskt inte kameraåkningarna är så farliga. De har en lite annorlunda zoomteknik som man inte ser så mycket i amerikanska seier (där man skiftar fokus mellan karaktärerna istället för att byta kamera) och de klipper väldigt abrupt.
Det är nog det enda jag tänkt på...
...men för mig är det bara evig kärlek.
Skrattade högt igår natt när jag insåg att Egg ville vara Manchester United eller Newcastle - men absolut inte Chelsea ("ett mellanlag som alltid finns där i mitten av ligan men som aldrig utvecklas eller hamnar i toppen eller botten").
*hahaha*
Tiderna förändras!
Mitt förtroende för din TV-smak är tyvärr naggat i kanten...
Först OC som på sin höjd kan få smilbanden att röra sig ibland när Marissa och Ben ska försöka kämpa sig genom en scen utan hjälp.
Sedan Prison Break som måste vara den mest hypade ologiska smörja som någonsin sänts. Eftersom du rekommenderade serien gav jag ändå inte upp utan plågade mig själv fyra veckor i rad innan hjärnan imploderade.
/WBTS rockar (vita)
Logik och bra TV är inte synonymt, darling. Du är alltid för fast i att allt skall vara logiskt. Då får du se på dokumentärer. TV är fiktion och bra idéer och "Prison Break" är ett litet under i bra idéer, cliffhangers och plotsvängningar. Liksom "Alias" och "24". Serier jag också gillar. Eller "Lost".
"This Life" är däremot diskbänksrealism ned till sista full-frontal-med-full-buske-bilden. Så det kan nog vara något för dig ändå. ;)
...och med anknytning till det där WBTS-reffandet...
När jag inte är sjuk sitter jag numera dagligen på våningen över buren där WBTS-gänget var instängd med en influensasjuk projektledare en hel dag!!
Haha...är det inte i buren man ska vara när man är sjuk istället för hemma?
Diskbänksrealism låter helt underbart.
; )
Alltså, det här med logik. Jag tror att vi haft den här diskussionen förut. En film eller TV-serie ska vara logisk inom dess egna ramar. Om deras värld byggs upp enligt vissa regler så vill jag att storyn faktiskt ska ta hänsyn till detta genomgående. Exempel är sience fiction som oftast inte kan anklagas för överdriven realism, men bra sience fiction är logisk enligt de egenuppsatta ramarna. Bryter man för mycket mot den egna logiken för att rädda ett dåligt manus blir resultatet undermålig sience fiction.
Det dåliga manuset i Prison Break räddas inte genom att huvudpersonen kisar med ögonen och säger fåniga saker in i kameran. Tyvärr. För jag såg verkligen fram emot Prison Break.
I och för sig - men Prison Break bygger ju sina egna ramar?
Och visst - i böjan var det väl ungefär en sak Michael tatuerat in i varje avsnitt...men sedan när allt började gå fel och de fick hitta på massa skojiga plan-B så blev det annorlunda...
...och egentligen är det hela den där Arkiv X konspirationen på presidentnivå som jag gillar. Att de bara ärbrickor i ett större spel.
Men, men. Alla kan inte gilla allt. Du kanske ska satsa på This Life, Top Model och Grey's Anatomy...det är också tre fantastiska serier. Och brudarna i Top Model bygger verkligen sitt eget universum! ;)
HA! Det är ju faktiskt utanför ramarna för verkligheten som gör en tv-serie så bra!
Varför skulle annars tv-serier som Arkiv X vara en stor succé. Ge folket mer fantasi och det blir fler tittare.
Eller varför inte ta extra personligheter, som Karen i "Will and Grace"?! Sånt höjer en tv-serie!
Ja jo, det är svårt att säga var gränsen går, håller med. Problemet är att när jag börjat störa mig på en serie eller film så är det kört, även om det fortsättningsvis skulle vara jättebra.
Ett klassiskt övertramp var ju när Bobby steg ut ur duschen efter att Pam "drömt" i två år. Förutom att skymfen mot tittarna var av groteska mått, så hade dessutom nästan allt som Pam "drömt" hänt i seriens verklighet och ingen verkade bry sig om det. Det kan man ju också kalla plottsvängning och rolig idé.
; )
Exempel på bra serie: The Shield
Ha, ha...! JAG minns också denna radikala förändring. Och jag minns också hur frustrerande det kändes. Vi pratade till och med om detta långt efter och det var verkligen allvarliga diskussioner. Får man göra så?
Jag har för mig också att Dallas bjöd på en mycket intressant historia hur JR sköt någon - och sen visade sig också detta bara var en dröm. Va? Kan JR vara såg elak...?, tycktes vi diskutera i oändlighet.
Well. The Shield tenderar faktiskt att vara bra - även om det är så att det kanske är EN kille som löser ALLA problem. Kanske inte är något problem för vissa?
Snacka om verklighetsförvridning.
janmojanmo:
Jag tyckte att exemplet med sience fiction var övertydligt, men det var det tydligen inte.
; )
Filmen/serien behöver inte vara realistisk eller verklighetsbaserad. Men den ska vara logisk*. Om en person har superkrafter under en gul sol så ska han ha det i alla scener, inte bara ibland. Såvida inte manuset knorrar till det hyfsat logiskt (inom filmens ramar) med lite kryptonit.
*Givetvis behöver inte en film vara logisk heller, men jag tycker det. Den behöver inte ha ett bra manus heller, men jag tycker det.
Skicka en kommentar