Slö-zappade.
Fastnade framför American Idol på fyran. Hade för mig att de hade kommit mycket längre (och var mera i fas med USA), men detta är kanske repriser? Nåväl. Det här var precis i början efter uttagningarna, när amerikanarna har en tjejgrupp och en grabbgrupp som tävlar varannan vecka och en åker ut. Idag var det grabbarna. Första omgången.
Självklart fastnade jag direkt - det är som en drog det där - och föll handlöst för vad jag tyckte var den enda stjärnan i gänget: En snubbe som hette Chris.
Självklart var jag ju tvungen att direkt efteråt kasta mig över internet för att se hur det gått för honom (numera tävlar tjejerna ihop med grabbarna och det är typ fyra eller fem kvar) och gissa vad jag hittade på TVSquad:
"Okay, once again ... does anybody seriously think that Chris Daughtry can lose at this point? The man is sexy. He can sing. He's entertaining. Maybe it's just my sex organs talking, but I love this guy! I honestly don't understand how he's not already famous. To me, he doesn't sound like he should be on the radio, he sounds like he already is on the radio. Even with the second song being sorta lame, I was transfixed. I can't take my eyes off the guy. He just has that certain blah blah blah (insert clever French and/or Jewish saying here.) "
Hmm. Jag kanske borde anmäla mig till att sitta i svenska Idol-juryn till hösten? För jag lovar...jag höll inte bara på honom för att han var klart snyggast.
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar