Notera att bara för att jag gjorde Right Said Fred till ett inlägg tidigare så var det inte alls någon form av godkännande av prajdens artistutbud från min sida. Bara ett konstaterande!
Tvärt om så fortsätter jag tycka att med prideledningen år efter år imponerar med sina seminarier i allt från penisproteser till dildo-kubb, så verkar de inte alls bry sig eller ha speciell bra koll på artistutbudet. Visst är seminarierna, paraden, och allt det andra viktigt...och självklart festerna (men de fixas ju av eldsjälar utanför prajdstyrelsen om jag fattat rätt)...men för många är det just grejen att sitta med sina polare med en kall öl i parken som är grejen.
Visst, jag älskar ju personligen BWO, September och Alcazar, och jag ser gärna MotoBoy och Izabel Guzman live...men de skulle jag säkert kunna fått se ändå och flera av dem har jag sett förut. Addera till dessa ett ABBA-coverband från forntiden, barnartister som Kick, West End Girls och Lucky Twice, "fick ni dem gratis"-personer som MA Numminen, Elin Lanto och Lady Miss Kier (fast kör hon Groove is in the Heart så kommer jag så klart dykra marken hon går på) och hustomtarna Pay-TV (som bara verkar finnas på Pride och numera är ett skämt snarare än en återkommande happening) och där ni har hela utbudet Stockholm ska bjuda europas samlade HBTQ:are på...
Hur fräscht och hett tycker ni att det känns?
Lyckligvis är man ju schlagerbög och blir därför serverad dryga 30 artister (där halva Sveriges artiselit numera ingår) som man älskar av Edward af Silén på torsdagen (jag har redan magont för trängseln och köerna till toaletterna i paus) – en kille som helt klart tar det här med artister-på-pride på allvar. Det kommer bli himmelskt och jag längtar redan.
Men för de som inte gillar schlager? Då är det nog dildokubb som gäller. Hela veckan.
Inlägg
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar