Samlingsplattorna började krypa fram som svampar ur jorden redan innan nedladdningen dödade fullängdsplattan. Folk hade ju börjat köpa Absolute-skivor och Now Thats What I Call Music och ville bara ha hits...och skivindustrin rättade sig där efter.
I början var det dock mest artister med en gedigen backlog som gav ut sina samlade hits – numera räcker det ju att ha gjort en eller möjligen två skivor för att kränga ut en samlingsskiva med tre nya låtar – istället för att våga satsa på en ny fullängdare...eller ännu hellre (den så ofta sorgligt undanskuffade...men kanske på väg att göra comeback) EPn. Men i vissa fall kan jag köpa det.
Girls Alouds senaste samlingsskiva är tillexempel ett sådan fall. Tjejerna har ju i stort sett ingen publik utanför England, och att sammanfatta alla hits från deras fyra skivor (som faktiskt är bättre än vad man kan tro för ett realityband) och trycka in en cover liknande den de haft sin enda internationella hit med (I Think We’re Alone Now resp. Jump) är både smart och har gett ett fantastiskt resultat. Årets samlingsskiva för de som gillar tjejbandspop? Kanske i konkurens med Sugababes dito, där ungefär samma premisser gäller – men deras hits har ju varit mera frekvent spelade i Sverige.
Iallafall. Den trend jag reagerat på på sista tiden gäller däremot några av mina favoritartister... Jag tänker på U2, Abba, och George Michael. Dessa tre band/artister har ju redan gett ut enormt framgångsrika samlingsplattor...plattor som dessutom varit ganska heltäckande (i U2s fall var det ju fyra skivor – de andra hade två var)...men väljer ändå nu att göra det IGEN. Denna gången enkelplattor med "det absolut bästa"...det vill säga ungefär hälften av de låtar som var med förra gången...plus en eller två nya. Helt sjukt onödigt. Roxette är ännu värre – eller är det bara jag som tycker de kommit med en samlingsskiva ungefär vart tredje år (varje comeback där Roxette är "helt rätt i tiden" enligt Marie Fredriksson) som alltid marrknadsförs med It Must Have Been Love.
Jag hoppas människor är så pass smarta att om de känner att de behöver en samlingsplatta med U2 (och jag säger inte att man inte vill ha det – U2 har sjukt mycket bra musik som alla borde äga...Abba också...och GM) så köper man de den gamla i REA-backen och komplimenterar med de nya låtarna på iTunes.
-
4 kommentarer:
Varken Girls Aloud- eller Sugababe-skivan imponerar mig dessvärre. Båda har ett riktigt par bra singlar, men även en hel del hemska spår som Ugly, In The Middle, I'll Stand By You och See The Day.
Det var bättre förr när artister hade tillräckligt med material för att utelämna de sämre låtarna.
Fast smak är ju subjektivt...
Jag tycker att den enda låten av de du nämnde som jag är tveksam till är I'll Stand By You - och det var väl ändå en singel?
U2-skivan borde passa dig då - inte en enda dålig låt...möjligen med undantag av Greenday-skräpet.
Jag undrar också varför GM ger ut ännu en samling (för att inte tala om Roxette). Den enda med koll på sina samlingar är Madonna (surprise).
Tja Kim, Madonna har ju inte med alla singlar på samlingarna, så dom är ganska ofullständiga i mina ögon...
Då slår jag hellre ett slag för Pet Shop Boys Discography eller PopArt som bägge är lysande - första i kronologisk ordning, den andra med bonus-remix CD - bägge med alla låtar.
Men jag håller med Oswald - varför släppa en samling efter en... samling?
ABBA fattar jag. Universal släpper en ny samling med gruppen en eller ett par gånger / år, och här får man med en DVD. Kul för fansen, som redan har alla låtar femtioelva gånger.
U2 kan jag också köpa för att detta är en ren best of - Best Of var ett större projekt indelade i decenier, det som är trist är att man INTE kan ladda ner de nya spåren på iTunes, utan att köpa hela albumet. Segt.
Men Roxette är ett mysterium.
Moby släppte oxå en ny samling i dagarna, men han blev ju känd efter sin senaste samling.
Varför Depeche kommer med en ny samling är en gåta - Vol.1 heter den till och med. Har vi inte redan fått massa samlingar och boxar från dom?
Skicka en kommentar